1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så identifierar och diagnostiserar du ångest

Ångest är ett vanligt psykiskt hälsoproblem som kan ta sig många olika uttryck. Bland de mest förekommande ångestsyndromen återfinns paniksyndrom, social fobi, generaliserat ångestsyndrom, tvångssyndrom (OCD) samt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Trots sina olikheter delar tillstånden ofta gemensamma drag som överdriven oro, rastlöshet och fysiska spänningar.

Vem kan ställa diagnos?

En ångestdiagnos bör alltid ställas av legitimerad vårdpersonal med utbildning inom psykiatri eller psykisk hälsa – exempelvis en psykiater, psykolog eller legitimerad psykoterapeut. Självdiagnos kan lätt bli missvisande, därför är en professionell bedömning avgörande för att rätt behandling ska kunna sättas in.

Du behöver

  • Akademisk examen på avancerad nivå
  • Giltig legitimation att praktisera kliniskt
  • DSM – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders

Så går diagnosen till

1. Skaffa legitimation och etablera en mottagning

För att kliniskt få diagnostisera patienter krävs giltig legitimation. Etablera därefter en lämplig miljö där du kan träffa patienter, klienter eller elever – det kan handla om ett sjukhus, ett behandlingsboende, en öppenvårdsklinik eller en skolkurators- eller skolpsykologkontor. Driver du egen praktik behöver du hitta och hyra kontorslokaler. Inred med bekväma möbler, bilder och växter, och se till att rummet ger avskildhet så att besökaren känner sig trygg nog att öppet och konfidentiellt diskutera sina problem.

2. Observera och samla in information

Iaktta patienten noga och notera tecken på ångest, såsom muskelspänningar, stel kroppshållning, svettning, darrningar eller skakningar. Använd en strukturerad intervju med fokus på sjukdomshistoria och symtomutveckling för att kunna bilda en hypotes om besvären. Vanliga symtom är känsla av att vara uppspelt, orolig, irriterad, överdrivet vaksam (hypervigilans) eller återkommande panikattacker. Konsultera den senaste upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) och använd ditt kliniska omdöme för att jämföra och avväga kriterierna för olika ångestsyndrom mot varandra.

3. Rådfråga kollegor vid osäkerhet

Tveka inte att konsultera professionella kollegor om du är osäker på diagnosen. Anta inte att en korrekt diagnos kan fastställas fullt ut redan efter första mötet – fortsätt istället att samla in information under de fortsatta samtalen med patienten.

4. Ställ en arbetsdiagnos och påbörja behandling

Innan behandlingen inleds bör en officiell arbetsdiagnos upprättas. Använd metoder som är indicerade vid ångestdiagnoser, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), undervisning i hanteringsstrategier (coping) samt avslappnings- och andningsövningar. Om det bedöms lämpligt kan även medicinsk behandling rekommenderas, i samråd med läkare.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online