Klockan är två på natten och plötsligt väcks du av en känsla av tryck i halsen som gör att du inte kan andas. Hjärtat rusar och du ligger genomsvettig i sängen. Är det en hjärtinfarkt – eller ett nattligt panikångestanfall?
Om du tidigare haft panikattacker på dagtid känner du kanske delvis igen känslorna av skräck och desorientering. Har du aldrig upplevt något liknande kan du tro att du drabbas av en hjärtinfarkt och bli övertygad om att du håller på att dö.
Eftersom symtomen vid hjärtinfarkt och nattliga panikattacker ofta liknar varandra kan det i början vara svårt att skilja dem åt. Den goda nyheten är att nattliga panikattacker inte är livshotande – de är visserligen obehagliga och skrämmande, men de dödar inte den som drabbas.
Nattliga panikattacker åtföljs vanligtvis av andnöd eller kvävningskänslor, svettningar, hjärtklappning, darrningar eller skakningar, yrsel och en stark rädsla för att dö. Eftersom flera tecken vid nattlig panikångest liknar dem vid en hjärtinfarkt kan själva upplevelsen av panik höja ångestnivån ytterligare och förstärka anfallet.
Enligt Mayo Clinic har de flesta som drabbas av nattliga panikattacker även anfall under dagen. Nattliga attacker är mindre vanliga än dagtid, men kan upplevas som betydligt mer störande – den drabbade vaknar plötsligt mitt i natten utan några yttre eller sammanhangsbaserade ledtrådar som kan förklara känslan.
Differentialdiagnos vid nattlig panikångest ställs genom att utesluta andra tillstånd, bland annat hypertyreos (överaktiv sköldkörtel), hypoglykemi (lågt blodsocker) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Flera andra sömnstörningar kan ge symtom som liknar panikattacker – och kan till och med utlösa ett anfall. Dit hör obstruktiv sömnapné, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), laryngospasm (plötslig sammandragning av stämbanden) samt nattliga epileptiska anfall.
Sömnforskningen pekar på ett specifikt område i hjärnstammen (medulla oblongata) som är känsligt för variationer i blodets koldioxidhalt. När syrenivåerna sjunker på grund av grunt andning och koldioxidhalten stiger, triggar hjärnan en snabbare andning – hyperventilation – för att öka syretillförseln. Denna reaktion kan i sin tur utlösa ett panikanfall.
Paradoxalt nog kan hos vissa människor just den avslappning som kommer med sömnen aktivera ett överdrivet vaksamhetssystem, vilket leder till ett panikanfall. Med andra ord upplever dessa personer en rädsla för att förlora kontrollen och vaksamheten inför potentiella hot – och klarar därför inte av att verkligen slappna av.
I en forskningsstudie som presenterades vid Association for Advancement of Behavior Therapy (Hsu A, Sandbrand D, Nazarian M, Hurtado M, Yocum M, Craske MG) fann forskarna att kognitiv beteendeterapi kan användas effektivt för att behandla nattlig panikstörning.
Forskarna anpassade ett standardiserat kognitivt beteendevetenskapligt program på elva sessioner för paniksyndrom, så att det även omfattade information om nattliga panikattacker, god sömnhygien, kognitiv bearbetning av sömnrelaterade fobier, andningsövningar och avslappningsträning. Av den lilla studiegruppen på 22 patienter rapporterade 76 procent att de helt slutat få nattliga panikattacker efter behandlingen, 56 procent hade inga anfall på dagtid, och 60 procent uppfyllde inte längre kriterierna för paniksyndrom.
Utöver kognitiv beteendeterapi finns flera andra sätt att lindra nattliga panikattacker: ångestdämpande läkemedel, meditation och avslappningsövningar, lugnande musik före sänggåendet samt att undvika koffein och choklad på kvällen. Även andningsövningar kan hjälpa, liksom behandling av bakomliggande andningsstörningar (parasomnier) och läkemedel mot gastroesofageal reflux (GERD).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online