Din chef ger dig plötsligt en kortare deadline för ett projekt. Din partner ringer och meddelar att släktingarna kommer på oväntat besök. Sådana situationer brukar normalt väcka stress och oro, men känslorna försvinner oftast när stunden har passerat. För personer med ångest är det dock inte alltid så – symtomen kan kvarstå långt efter att familjen har lämnat och projektet är klart. Som tur är finns det flera effektiva behandlingsalternativ för stressrelaterad ångest.
Ångest som diagnos innebär att den annars normala oron över situationer i dåtid och nutid börjar störa vardagslivet. Störningar och symtom kan omfatta sömnsvårigheter, hög muskelspänning, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och tvångsmässigt negativt tänkande. Även om ångest kan visa sig i olika former, till exempel panikattacker eller fobier, är stressrelaterad ångest ofta situationsbunden och kopplas till oväntad arbetsbelastning eller akuta händelser i familjen.
Läkemedel kan vara första behandlingslinjen om symtomen är mycket besvärande. Psykiatrisk personal kan ordinera angstdämpande läkemedel som minskar stresshormoner och vissa signalsubstanser samtidigt som de stimulerar de lugnande. Alprazolam (Xanax) verkar exempelvis genom att förstärka signalsubstanzen GABA (gamma-aminosmörsyra), som skapar lugn genom att bromsa de snabba nervimpulser som orsakar ångest. Effekten blir sömnighet och muskelavslappning – men framför allt gör läkemedlet att patienten blir mer mottaglig för samtalsbehandling.
En central del av kognitiv beteendeterapi (KBT) för patienter med ångest handlar om att kontrollera automatiska negativa tankar. Hos personer med ångest dyker dessa tankar upp omedelbart när de står inför en utmaning, till exempel att hålla ett möte med kort varsel. Tankarna kan få patienten att tro att hen kommer att misslyckas, vara oförberedd eller göra bort sig. En psykoterapeut hjälper patienten att lära sig känna igen dessa tankar och att aktivt motverka dem med positiva och mer realistiska perspektiv.
Stress och ångest ger ofta fysiska symtom, som ständigt spända muskler. Denna spänning kan försämra sömnen, vilket i sin tur ökar rastlöshet och irritabilitet. Ett beprövat sätt att lindra muskelspänningen är progressiv muskelavslappning. Tekniken går ut på att patienten börjar med djupa andetag och väljer en muskelgrupp, exempelvis axlarna. Musklerna spänns i tio sekunder och slappnas därefter av under utandningen. Patienten arbetar sig sedan vidare genom andra muskelgrupper tills hela kroppen har slappnat av.
Fördelarna med regelbunden träning är både psykiska och fysiska för patienter med stressrelaterad ångest. Mentalt fungerar träningen som ett hälsosamt avbrott från ångestens orsaker och utlösare, den förbättrar sömnen och bygger upp självförtroendet. Fysiskt stimulerar motion produktionen av endorfiner, kroppens naturliga må-bra-hormoner. Träningen kan dessutom sänka nivåerna av kortisol, ett stresshormon som bidrar till muskelspänningar. Redan promenader, cykling eller styrketräning några gånger i veckan kan göra märkbar skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online