Rädsla och ångest är känslor som hör till vardagen för de flesta människor. Nästan alla upplever båda dessa känslor vid någon tidpunkt i livet, beroende på viktiga händelser, förändringar och tänkbara framtida upplevelser. Men när rädslan eller ångesten utvecklas bortom normala nivåer kan den övergå i en psykisk störning.
Rädsla är en grundläggande känsla som uppstår som svar på en persons uppfattning av fara. Den utlöses oftast av en specifik stimulans, exempelvis smärta eller en situation där smärta kan uppstå. En soldat som står inför strid mot övermäktiga odds kan uppleva stark rädsla. Ett barn som ska ta emot en injektion på sjukhuset kan också känna rädsla redan i bilen på vägen dit.
Ångest är en samling känslor och beteenden som hör samman med oro, särskilt inför framtida händelser eller händelser som ligger utanför den egna kontrollen. Det är oftast en normal reaktion på stress och kan ibland hjälpa en person att fokusera och klara en krävande situation. Ångest kan även kopplas till positiva framtida händelser, som en bekräftad befordran på jobbet eller minuterna precis innan man ska gifta sig.
Generaliserat ångestsyndrom (GAD) diagnostiseras när ångestkänslorna kvarstår under längre tid än vad som anses normalt. Känslorna och symtomen börjar då störa det dagliga livet. Oro inför en befordran är exempelvis en normal ångest. Oron kan däremot bli onormal om den börjar sprida sig till orelaterade bekymmer och tankar till den grad att personen inte kan sova, tappar koncentrationen eller blir extremt rastlös – även efter att befordran har gått igenom. Detta är bara några av de symtom som definierar generaliserat ångestsyndrom i Diagnostic and Statistical Manual for Mental Disorders IV (DSM-IV).
Paniksyndrom är en undertyp av ångestsyndrom som beskriver enorma och irrationella rädslor hos en person, vilka inte nödvändigtvis är kopplade till någon specifik utlösare eller situation. Dessa rädslor innefattar tankar på annalkande undergång, total förlust av kroppsfunktioner eller till och med döden. Personer med paniksyndrom tenderar att drabbas av panikattacker, där kroppen reagerar som om rädslan hade besannats genom verkliga händelser – även om så inte är fallet. Panikattacker har också kopplats till fobier, framför allt agorafobi, vilket innebär rädslan för att få en panikattack på en offentlig plats.
Behandling av ångestsyndrom kan inkludera mediciner som syftar till att minska signalsubstanser i hjärnan som aktiveras av ångest och öka de som främjar lugn och ro. Samtalsterapi är en annan viktig del av behandlingen och går ut på att lära patienten hanteringsstrategier samt hur man kan undvika vissa situationer som kan utlösa ångest eller panikattacker. Ett konkret exempel är specifika andningstekniker och positivt självprat som används i det ögonblick känslorna av en panikattack börjar infinna sig.
Om du misstänker att du lider av ett ångestsyndrom är det viktigt att söka professionell hjälp. Med rätt behandling kan de flesta personer med ångeststörningar leva ett fungerande och gott liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online