Ångestsyndrom utgör en grupp psykiska tillstånd som kännetecknas av kraftig oro och fysiska symtom som stress eller panikkänslor. Den amerikanska forskningsmyndigheten National Institute of Mental Health (NIMH) delar in ångestsyndrom i fem huvudkategorier: generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, tvångssyndrom (OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt social fobi.
Behandlingen anpassas alltid efter individens behov och tas fram tillsammans med vårdpersonal. I de flesta fall kan ångest behandlas framgångsrikt genom en helhetsplan som kombinerar medicinska och psykologiska insatser.
Enligt Mayo Clinic är antidepressiva ofta effektiva för att lindra ångestsymtom. Läkemedlen påverkar hjärnans signalsubstanser och minskar därmed ångesten hos många patienter. Det finns flera olika typer av antidepressiva, men den mest förskrivna gruppen är SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare). Dessa reglerar omsättningen av signalsubstansen serotonin, vilket kan minska både depressiva symtom och känslor av ångest.
Trankilierande medel, så kallade bensodiazepiner, lindrar ångest genom att dämpa aktiviteten i nervsystemet. De förskrivs vanligtvis endast vid svåra symtom och under kort tid, eftersom långvarig användning kan leda till beroende. Kända preparat inkluderar Xanax, Klonopin och Valium.
Dessa mediciner ger snabb och effektiv symtomlindring, men har en högre risk för biverkningar än antidepressiva. Bland de vanligaste biverkningarna nämns nedsatt koordinationsförmåga, sluddrigt tal, förvirring samt minnesproblem.
Buspar (verksam ämne buspiron) är ett nyare trankilierande läkemedel som verkar långsammare än äldre preparat som Xanax. Även Buspar dämpar nervsystemet, men på ett mildare sätt, och det kan ta upp till två veckor innan full effekt uppnås. En stor fördel är att Buspar är mindre sedrande och betydligt mindre beroendeframkallande än traditionella bensodiazepiner.
Betablockerare, exempelvis Inderal, förskrivs oftast vid hjärt-kärlsjukdomar men kan också hjälpa till att kontrollera de fysiska symtom på stress och panik som ofta följer med ångestsyndrom. Enligt mentalvårdsresursen Helpguide fungerar de genom att blockera effekten av stresshormonet noradrenalin. Detta hormon styr människans "kamp eller flykt"-respons och orsakar obehagliga kroppsliga symtom som hjärtklappning, ökad puls, yrsel och darrningar.
Flera olika former av samtalsterapi kan gynna personer med ångestsyndrom. Att prata med en legitimerad psykolog eller terapeut hjälper patienten att identifiera utlösande faktorer, förstå sin diagnos bättre och öva på hanteringsstrategier. Helpguide lyfter fram kognitiv beteendeterapi (KBT) som särskilt effektiv vid ångest. KBT går ut på att lära sig omforma negativa tankemönster och därigenom förändra de beteenden som dessa tankar ofta leder till.
Den Harvard-utbildade läkaren Michael Kahn, M.D., påpekar att enkla livsstilsförändringar kan minska både svårighetsgraden och frekvensen av ångestsymtom. Han rekommenderar patienter att undvika koffein och nikotin, eftersom båda fungerar som stimulantia. Tillräcklig sömn och en balanserad kost bidrar också till att hålla symtomen i schack.
Av störst vikt är dock att patienten följer sin behandlingsplan konsekvent, då detta är en förutsättning för att både läkemedel och terapi ska ge full effekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online