Det är helt naturligt att oroa sig och känna ångest inför stora händelser i livet, som ett bröllop eller väntan på antagning till en skola. Men när oron aldrig släpper och dessutom börjar påverka din fysiska hälsa kan den utvecklas till ett faktiskt ångestsyndrom. Här går vi igenom olika aspekter av ångest – orsakerna och symtomen – så att du bättre kan bemöta den.
En generaliserad ångeststörning innebär oro eller rädsla som stör en persons förmåga att leva ett normalt liv. Rädslorna blir övermäktiga och kan försvåra till och med de minsta vardagssysslor. Oron varar längre än bara några dagar, men under en kortare period än sex månader.
Generella symtom på ångest omfattar irritabilitet, kraftig svettning samt darrningar eller frossbrytningar. Sömnproblem och onormalt spända muskler är andra fysiska tecken, medan koncentrationssvårigheter och nedsatt korttidsminne tillhör de psykiska symtomen.
Det finns flera undertyper av ångest som ger olika symtombilder. Tvångssyndrom (OCD) är en form av ångest där den drabbade känner ett starkt behov av att utföra en särskild rutin eller flera handlingar innan hen kan gå vidare till något annat. Blir rutinen avbruten kan en överväldigande ångest och oro ta över.
Paniksyndrom kännetecknas av plötsliga vågor av skräck – så kallade panikattacker – utan någon uppenbar anledning. En panikattack kan ge hjärtklappning, en intensiv känsla av annalkande olycka eller död, samt en upplevelse av att man håller på att få en hjärtinfarkt.
Orsakerna till allmän ångest är inte helt fastställda, men forskning visar att vissa riskfaktorer och situationer kan utlösa den. Vid generaliserad ångest har personer med nära anhöriga som lider av samma tillstånd ungefär 50 procents risk att själva insjukna. Hormonella obalanser av kortisol – det ämne som reglerar kroppens stressrespons – har också påvisats hos patienter med ångest.
Dessutom kan vissa miljöfaktorer fungera som utlösare, exempelvis en flytt, dödsfall i familjen, byte av jobb eller att få barn.
Ångestdämpande läkemedel, som exempelvis Xanax, ordineras ibland för att lindra de fysiska besvär som följer med ångest. I kombination med medicinering arbetar psykoterapeuter ofta med kognitiv beteendeterapi (KBT).
Genom terapin lär sig patienten hur man undviker vissa utlösande situationer eller hanterar de som inte går att undvika. Med hjälp av dessa metoder kan patienten minska överproduktionen av stresshormoner och lugna oron betydligt snabbare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online