
Alla människor upplever ångest då och då – det är kroppens naturliga sätt att förbereda sig för viktiga händelser och att varna oss för att agera, enligt Anxiety Disorders Association of America (ADAA). När ångesten däremot blir kronisk och funktionsnedsättande klassas den som en störning. ADAA uppskattar att cirka 40 miljoner vuxna amerikaner lever med någon form av ångestsyndrom. Ångestsyndrom är dessutom vanligare hos kvinnor än hos män och debuterar ofta tidigare i livet.
Det finns flera olika typer av ångestsyndrom, enligt ADAA: generaliserat ångestsyndrom (GAD), tvångssyndrom (OCD), paniksyndrom, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), social ångest samt olika fobier.
Marcelle Pick, legitimerad sjuksköterska med specialistkompetens inom obstetrik och gynekologi, beskriver GAD som ett "lindrigt till måttligt" tillstånd jämfört med andra ångestsyndrom, men det är samtidigt det som är mest utbrett bland kvinnor. Mental Health America definierar GAD som minst sex månader av grundlös, överdriven oro och spänning som rör alla delar av livet.
Generaliserat ångestsyndrom förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Obalanser i hjärnkemin och de kvinnliga hormonerna kan ligga bakom kvinnors större mottaglighet för ångest. Forskning tyder på att signalsubstansen serotonin, som kroppen frisätter för att hantera stress och oro, bearbetas långsammare i kvinnors hjärnor än i mäns.
Enligt ADAA kan de kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron dessutom göra att hjärnan lättare aktiverar ett ångestsvar – den så kallade "fight-or-flight"-reaktionen – hos kvinnor än hos män. Pick förklarar att kvinnor ofta känner en förhöjd ångest jämfört med män, särskilt under menstruationscykeln, strax före menopaus och under själva menopausen, på grund av alla hormonella svängningar.
Den exakta orsaken till GAD är okänd, men det finns flera teorier. Utöver kemiska eller hormonella obalanser kan ärftlighet spela roll; om någon i familjen har eller har haft GAD är risken större att du själv utvecklar tillståndet. Miljöfaktorer som stressande eller traumatiska händelser samt användning av vissa substanser kan också utlösa generaliserat ångestsyndrom.
Vanliga symtom vid GAD är bland annat: överdriven och kronisk oro, irrationella tankar, rastlöshet, irritabilitet, muskelvärk eller muskelspänningar, trötthet, sömnlöshet, huvudvärk, svettningar och darrningar.
Läkaren ställer diagnosen utifrån symtomen. Patienten diagnostiseras med GAD om symtomen har funnits i sex månader eller längre och om de är så besvärande att de hindrar henne från att klara sitt vardagsliv. En genomgång av sjukdomshistorien, en fysisk undersökning och laboratorieprov för att utesluta kroppsliga sjukdomar kan ingå i utredningen, enligt WebMD.
Val av behandling beror på hur allvarligt tillståndet är. Vid lindrig GAD kan livsstilsförändringar räcka, till exempel att begränsa koffeintillförseln, motionera regelbundet, äta hälsosamt och lära sig hantera stress bättre, enligt WebMD.
Vid svårare former krävs ofta medicinering, samtalsterapi eller en kombination av båda. Läkare brukar förskriva antidepressiva läkemedel, bensodiazepiner eller båda typerna. Samtalsterapi kan vara effektivt, särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT), eftersom den hjälper patienterna att förändra sina tankemönster och sitt överdrivet ängsliga beteende.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online