Affektiva störningar, som depression och bipolär sjukdom, är komplexa psykiatriska tillstånd som påverkas av en kombination av genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer. Riskbilden ser olika ut från person till person, men forskningen har identifierat ett flertal faktorer som kan öka sannolikheten för att utveckla en affektiv störning.
Den genetiska komponenten vid affektiva störningar är stark. Har du en nära anhörig, till exempel en förälder eller ett syskon, som lider av en affektiv störning, är risken större att du själv utvecklar en liknande diagnos någon gång i livet.
Om du tidigare har genomgått en episod av depression eller mani ökar risken för återfall. Ju fler episoder man har haft, desto viktigare blir långsiktig uppföljning och förebyggande behandling.
Vissa medicinska tillstånd kan påverka den psykiska hälsan, bland annat sköldkörtelrubbningar, vitaminbrister (exempelvis B12- och D-vitamin) samt kroniska sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Även kronisk smärta är väl belagt som en riskfaktor.
Forskning tyder på att långvarig inflammation i kroppen kan kopplas till en ökad risk för både depression och andra affektiva tillstånd.
Kvinnor drabbas ungefär dubbelt så ofta av depression som män, medan bipolär sjukdom förekommer ungefär lika ofta i båda könen. Affektiva störningar kan uppstå i alla åldrar, men diagnostiseras oftast under ung vuxenålder eller i medelåldern.
Trauman, övergrepp, förlust av en närstående, ekonomiska problem eller stora livsförändringar – som skilsmässa eller arbetslöshet – kan fungera som utlösande faktorer vid en befintlig sårbarhet.
Vissa drag, som pessimism, negativa tankemönster, låg självkänsla och perfektionism, kan göra en person mer sårbar för att utveckla en affektiv störning.
Negativa barndomsupplevelser, såsom försummelse, fysiskt eller psykiskt våld samt instabila och inkonsekventa relationer till föräldrarna, ökar risken för psykisk ohälsa senare i livet.
Isolering, ensamhet och stressiga sociala relationer utan ett fungerande stöd nätverk kan bidra till både debut och försämring av affektiva besvär.
Användning och missbruk av alkohol, narkotika eller andra substanser kan utlösa affektiva episoder, förvärra symtom och försvåra behandling.
Både sömnlöshet, överdriven sömnighet och störda dygnsrytmer är tätt kopplade till affektiva störningar. Vid bipolär sjukdom är förändrad sömn dessutom ett viktigt varningstecken på begynnande episod.
Studier visar att personer som bor i storstäder löper något högre risk för depression och andra psykiatriska diagnoser jämfört med dem som bor på landsbygden, möjligen på grund av stress, buller, luftföroreningar och social press.
Att en eller flera av dessa riskfaktorer finns i ditt liv innebär inte att du kommer att utveckla en affektiv störning. Tillstånden är komplexa, och individuell motståndskraft, goda strategier för stresshantering samt ett starkt socialt nätverk kan skydda mot insjuknande.
Om du misstänker att du har symtom på en affektiv störning, eller känner oro över din psykiska hälsa, kontakta din vårdcentral eller en annan aktör inom vården. Tidig kontakt med vården och rätt behandling – till exempel samtalsterapi eller läkemedel – kan förkorta episoderna, minska återfallsrisken och avsevärt förbättra din livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online