Vredeshantering omfattar en rad olika metoder för att kontrollera och hantera ilska, med målet att förhindra häftiga eller rentav farliga beteenden.
En domare kan till exempel kräva att en bilförare som drabbats av vägraser deltar i kurser i vredeshantering. En läkare kan också rekommendera en patient med högt blodtryck att göra detsamma.
Teknikerna inom vredeshantering handlar inte om att kväva ilskan, utan om att ge människor verktyg för att identifiera sina utlösare och varningssignaler – samt för att effektivt dämpa ilskan innan den hinner ta överhanden.
Vredeshantering är en tillämpad beteendemodifikation som kan användas i många olika sammanhang – både i kliniska, terapeutiska miljöer tillsammans med en terapeut och i mer allmänna kurser som hjälper deltagare att hantera olika typer av situationer.
Arbetet inleds ofta med en självanalys där varje person tydligt kartlägger vad som utlöser just hans eller hennes ilska.
Därefter lär man sig att känna igen kroppsliga signaler och att hantera eller kontrollera ilskan innan den går ur hand.
Som en grundpelare inom kognitiv terapi används vredeshantering ofta för att minska stress, ångest och antisociala beteenden. I ett terapisammanhang kan terapeuten spela upp olika scenarier tillsammans med klienten för att lära denne att hantera sin ilska.
Vredeshanteringsterapi kan även användas för att sänka stress hos patienter med högt blodtryck. De lär sig exempelvis att känna igen sina kroppsliga signaler, som att bli varm i ansiktet eller att börja prata långsammare när ilskan stiger. De kan också få träning i andningstekniker som hjälper dem att hantera sin ilska och hindra blodtrycket från att stiga.
Ett exempel på teorin bakom vredeshantering är att klienten skriver ner de situationer som får henne att tappa humöret: Gör långa köer henne irriterad? Fastnar hon i trafikstockningar eller stressar hon till jobbet? Poäng kan sedan ges för att identifiera de mest ilskeväckande situationerna.
Nästa steg är att klienten identifierar hur hon märker att ilskan växer: Känner hon att ansiktet blir rött och varmt? Börjar rösten höjas?
Till sist lär sig klienten enkla handlingar som omedelbart dämpar ilskan. Blir hon varm kan hon till exempel använda andningsövningar och omformulera anklagelser till jag-budskap. Istället för att säga "Du verkar ta god tid på dig med det där" lär hon sig att säga: "Jag förstår inte varför detta tar så lång tid. Kan du förklara varför?"
Genom att identifiera de situationer som kan trigga ditt humör och förstå hur din kropp reagerar på ilska kan du stoppa ett utbrott innan det hunnit börja.
Att lära sig känna igen sina egna stressknappar innan någon trycker på dem – och att ha konkreta strategier för att hantera ilskan – ger dig kontroll över dina känslor.
En vanlig missuppfattning är att vredeshantering innebär att man aldrig uttrycker ilska eller låtsas som att man aldrig blir arg. Det skulle bara undertrycka ilskan, som sedan riskerar att explodera vid ett mindre lämpligt tillfälle.
I själva verket betraktar vredeshantering ilska som en av många känslor – en känsla som kan hanteras och uttryckas utan att skapa konflikter eller skada relationer, vare sig i arbetslivet eller privatlivet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online