Fördelarna med positivt tänkande har länge uppmärksammats av idrottspsykologer, ledarskapskonsulter, psykologer och livscoacher. Förmågan hos sinnet att forma en människas livskvalitet och upplevelser har blivit ett vägledande tema för både privatpersoner och yrkesverksamma. Studier som genomförts under de senaste decennierna har bekräftat att dessa fördelar är verkliga.
På 1960-talet öppnade boken "The Power of Positive Thinking" upp ett helt nytt fält inom självhjälpslitteraturen. Författaren Norman Vincent Peale behandlade sambandet mellan positiva tankar och livskvalitet. Sedan dess har fördelarna med positivt tänkande undersökts noggrant när det gäller effektivitet. Redan före Peales bok fanns fördelarna med en positiv synvinkel beskrivna i talrika filosofiska och religiösa skrifter, för att inte tala om de övergripande effekter detta sinnestillstånd kan ha på kroppen.
Ett relativt nytt forskningsområde som kallas positiv psykologi fokuserar på de egenskaper som möjliggör hälsa och välbefinnande hos individer och samhällen. Området berör tre huvudsakliga beteendeområden – positiva individuella egenskaper, positiva känslor och positiva institutioner – samt hur de påverkar livskvalitet och samhällsstyrka. Positiv psykologi grundades 1998 av Martin Seligman, Mihaly Csikszentmihalyi och Ray Fowler, som alla är framstående psykologer inom området. Denna gren av forskningen bygger på den roll känslor spelar i människans anpassning och överlevnad.
Inom positiv psykologi pågår löpande studier om hur positiva upplevelser påverkar individer och samhällen. Forskningen koncentreras kring tre huvudområden: det behagliga livet, det goda livet och det meningsfulla livet.
Studier om det behagliga livet undersöker hur människor upplever positiva känslor och erfarenheter i vardagen.
Studier om det goda livet granskar effekterna av att en individ blir helt uppslukad av ett projekt eller en uppgift som hen trivs med – ett tillstånd som ofta kallas flow.
Studier om det meningsfulla livet utreder de positiva effekterna av gemenskapsengagemang på individens liv.
Många studier beskriver stressens effekter på den psykiska hälsan. En vanlig form av stress som vi alla upplevt vid något tillfälle är oro. I grunden är oro motsatsen till positivt tänkande, och överdriven oro leder utan tvekan till symtom på ångest. Att spela upp negativa tankar gång på gång påverkar i slutändan en persons känslotillstånd. När detta sker kan psykiska störningar utvecklas. Även om positiva tankar kanske inte alltid är den mest realistiska vägen att gå när omständigheterna är svåra, gör de psykologiska fördelarna det möjligt att tänka klart och lugnt samt att må bra emotionellt.
Effekterna av positivt tänkande på kroppens allmänna hälsa blir mest uppenbara när man betraktar stressens och depressionens negativa effekter på kroppen. En studie från University of Wisconsin år 2003 var ett experiment där hjärnaktiviteten observerades hos försökspersoner som exponerades för negativa bilder. Syftet med bilderna var att få försökspersonerna att uppleva negativa känslor. Sex månader senare genomgick försökspersonerna en screeningprocess för att avgöra vilka effekter experimentet hade haft på deras immunsystem. Forskarna administrerade influensavacciner för att mäta kroppens antikroppssvar under experimentet och återigen sex månader senare. Resultaten visade ett svagare immunsvar hos de försökspersoner som hade exponerats för de negativa bilderna.
Sammanfattningsvis pekar forskningen på att positivt tänkande inte handlar om att se världen genom rosa glasögon. Det handlar om att odla ett sinnestillstånd som stärker både psyket och kroppen – och som kan bidra till ett friskare och mer meningsfullt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online