Personer som får höra av sin läkare att de är glukosintoleranta brukar ofta få samma besked i mer tekniska termer: "Du har prediabetes. Rädda dig själv. Ät annorlunda." Glukosintolerans innebär inte nödvändigtvis att du måste gå på strikt diet resten av livet, men det betyder att du behöver ändra dina matvanor permanent. Det är dock inte lika plågsamt som du kanske tror.
Du behöver sluta med socker. Det innebär inga sockrade läskedrycker, bakverk, puddingar, godis och andra sötsaker. Men du måste inte avstå från allt sött – det finns många bra sockerersättningar. Sukralos smakar nästan precis som vanligt socker, och de flesta kan inte skilja dem åt. Många tillverkare av produkter som sockerfri glass och lightläsk använder därför sukralos idag. Vissa personer klagar dock på en viss eftersmak.
Var också uppmärksam på sockeralkoholer, såsom maltitol – substanser vars namn slutar på "-itol". De används ofta i sockerfritt godis, smakar gott och har en perfekt konsistens, men redan en liten mängd kan vara mer än mag-tarmkanalen klarar av utan att orsaka diarré.
Förutom socker bör du undvika andra enkla kolhydrater, som snabbt höjer blodsockret. Det gäller pasta, mjölbaserade livsmedel, ris och potatis. Bönor innehåller också stora mängder enkla kolhydrater.
Komplexa kolhydrater är däremot något annat. Dessa finns framför allt i färska grönsaker. Genom att ersätta potatis, ris och pasta med fiberrika grönsaker fyller du enkelt tomrummet bland tillbehören – samtidigt som du gör måltiden mer näringsrik.
Lär dig läsa livsmedelsetiketter och räkna ut nettokolhydraterna. En portion av en produkt kan innehålla kolhydrater, men en del av dessa kan vara fibrer, som inte höjer blodsockret. Fibrerna får därför dras av från den totala mängden kolhydrater. Ett fiberrikt bröd kan exempelvis innehålla 16 gram kolhydrater per skiva, men samtidigt 7 gram fibrer – vilket ger endast 9 gram nettkolhydrater per skiva.
Forskning tyder på att en paleolitisk kost – baserad på komplexa kolhydrater och magert kött (gärna vilt eller frigående), som utesluter mejeriprodukter, enkla kolhydrater, baljväxter, potatis samt allt utom små mängder obearbetade fullkorn – förbättrar glukostoleransen. En studie vid Lunds universitet drog slutsatsen att "en paleolitisk kost kan förbättra glukostoleransen".
Lågkolhydratkoster går under många namn: Atkinsdieten, Protein Power, den paleolitiska kosten med flera. Samtliga bidrar i större eller mindre grad till att kontrollera glukosintoleransen. Entusiastiska anhängare av respektive kost debatterar gärna skillnaderna mellan dem, men poängen för dig som är glukosintolerant är att fatta ett välinformerat beslut tillsammans med en kunnig läkare och sedan genomföra kostförändringarna.
Omega-3, även kallat omega-3-fettsyror, hjälper också till att kontrollera glukosintoleransen. Dessutom sänker det blodtrycket och triglyceriderna samt förbättrar kolesterolvärdena. University of Virginia i Charlottesville konstaterade att "konsumtion av omega-3-fettsyror positivt påverkar komponenter vid metabolt syndrom, insulinkänsligheten och glukostoleransen".
Extra jungfruolivolja, linfrön och linfröolja, avokado, lax, tonfisk och annan fet fisk innehåller alla omega-3-fettsyror. Gillar du inte fisk är fiskoljekapslar ett utmärkt alternativ.
Oroa dig inte för att du ska lida energibrist utan enkla kolhydrater. All näringsrik mat ger energi – en kalori är per definition en enhet av energi. Enkla kolhydrater ger visserligen en snabb energikick, men de saknar näring, höjer blodsockret och lämnar dig i en trötthetssvacka. Dessutom leder de till att kroppen lagrar fett i stället för att bränna det, eftersom den förbränner de enkla kolhydraterna i stället för fettreserverna.
För att kontrollera din blodsockernivå och förebygga diabetes: ät som om du redan hade sjukdomen. Det finns många utmärkta kokböcker som ger idéer om hur du kan anpassa din nuvarande kost, så att du inte kommer att sakna de enkla kolhydraterna lika mycket som du kanske tror.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online