I människokroppen finns två huvudtyper av kolesterol: HDL (high-density lipoprotein) och LDL (low-density lipoprotein). HDL betraktas som det "goda" kolesterolet eftersom det hjälper till att förhindra att kolesterol ansamlas i artärerna. LDL å andra sidan räknas som det "onda" kolesterolet – höga nivåer kan leda till en rad allvarliga hälsoproblem, såsom åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och stroke.
Höga LDL-nivåer orsakas av flera olika faktorer. Här går vi igenom de vanligaste.
Människor som är överviktiga eller lider av fetma löper generellt sett större risk att utveckla höga LDL-nivåer. Enligt WebMD räknas du som fet när din vikt ligger 20 procent eller mer över din hälsosamma kroppsvikt. Överflödigt kroppsfett, särskilt bukfett, påverkar dessutom hur kroppen hanterar kolesterol och ökar samtidigt risken för högt blodtryck och insulinresistens.
Om nära släktingar (föräldrar, mor- eller farföräldrar samt syskon) har diagnostiserats med kolesterolvärden över 240 mg/dl eller tidig hjärtsjukdom, är risken större att du själv utvecklar högt kolesterol. Detta beror på ärftliga faktorer som kan påverka leverns förmåga att ta upp LDL ur blodet – ett tillstånd som ibland kallas familjär hyperkolesterolemi.
En dålig kost fylld med ohälsosam mat kan höja dina LDL-nivåer betydligt. Livsmedel med mycket transfetter och mättat fett inkluderar fläskkött, lammkött, nötkött, äggulor, ostar, helmjölk, smör, vissa margariner, processad mat, industriellt bakade varor och stekt mat. Att istället välja omättade fetter, grönsaker och fullkornsprodukter kan hjälpa till att hålla kolesterolvärdet i schack.
En stillasittande livsstil med lite eller ingen fysisk aktivitet bidrar till högre LDL-nivåer. Regelbunden motion hjälper till att öka nivåerna av det goda HDL-kolesterolet och sänka LDL-kolesterolet, vilket i sin tur minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Redan 30 minuters måttlig aktivitet per dag – exempelvis promenader, cykling eller simning – gör stor skillnad.
LDL-nivåerna stiger ofta med åldern, vilket i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Kvinnor löper dessutom större risk att utveckla högt LDL efter menopausen, eftersom nivåerna av det goda HDL-kolesterolet börjar sjunka medan LDL-nivåerna stiger – om de inte hålls under kontroll genom livsstilsförändringar och/eller läkemedel.
Kvinnor som lider av polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, löper större risk att uppleva en ökning av LDL-kolesterolet och en minskning av det goda HDL-kolesterolet. Vid PCOS bildas små cystor på äggstockarna, och tillståndet är ofta kopplat till hormonell obalans och insulinresistens.
Vissa läkemedel kan få LDL-nivåerna att stiga. Läkemedel som kortikosteroider och gestagener kan sänka nivåerna av HDL-kolesterol i kroppen och orsaka en ökning av LDL. Om du har högt kolesterol bör du alltid diskutera dina läkemedel med din läkare, för att säkerställa att de inte stör din nuvarande kolesterolbehandling eller påverkar dina kolesterolnivåer negativt.
Eftersom högt LDL sällan ger några symtom är regelbundna blodprover det enda säkra sättet att känna till sina värden. Vuxna rekommenderas att kontrollera sitt kolesterol minst vart fjärde till sjätte år – oftare om du har ärftliga riskfaktorer, övervikt eller andra hälsotillstånd. Tillsammans med din läkare kan du sedan lägga upp en plan med kostförändringar, motion och eventuellt medicinering för att hålla LDL-nivåerna på en hälsosam nivå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online