Mat handlar om mycket mer än att ge kroppen energi. Vi förknippar mat med känslor, upplevelser och socialt umgänge. Sådana kopplingar är oftast helt naturliga och oproblematiska, men de kan ibland ligga bakom ohälsosamma matvanor. Känner du ett starkt begär efter en tallrik pommes frites precis när du mår dåligt, är du troligen en känslomässig ätare. För att bryta mönstret krävs ett genuint engagemang för både din psykiska och fysiska hälsa. Först då har du förutsättningarna att göra de förändringar som krävs för en hållbar kost och livsstil.
Ta reda på i vilka situationer du äter av känslomässiga skäl. Kanske väcker inte ilska något begär, men ensamheten gör det. Dessutom kanske du bara känner dig ensam – och hungrig – på kvällarna när du är hemma själv. Att föra en matdagbok där du kort beskriver dina känslor både före och efter varje måltid kan hjälpa dig att upptäcka dessa mönster.
Kanske äter du varje gång du har lagt på efter ett samtal med din mamma, eftersom samtalen gör dig stressad eller orolig. När du väl vet vilka stimuli som utlöser känsloätningen kan du göra nödvändiga justeringar. Begränsa om möjligt kontakten med det som triggar dig. Går det inte, hitta hälsosammare sätt att reagera. Att skriva i dagboken, ta en promenad eller ringa en vän är alla effektiva sätt att hantera negativa känslor utan att nå för maten.
Fråga dig själv om du använder mat som ersättning för något som saknas i ditt liv. Kanske saknar du spänning och äter för att dämpa tristessen. Eller så saknar du nära och djupa relationer. Om något fattas – gå ut och skaffa det! Skaffa nya vänner, testa en ny sport, arbeta med din självkänsla eller sök ett jobb du verkligen tycker om. Först när tomrummet är fyllt minskar behovet av känsloätning.
Fråga dig också om du använder mat för att fly från ett problem. Kanske hade du en stor konflikt med din bästa vän för några månader sedan och har inte pratat sedan dess. Av en ren slump har du samtidigt börjat äta stora mängder choklad just de kvällar ni brukade ses. Undviker du ett problem behöver du ta itu med det så snart som möjligt. Skräpmat kan lindra obehaget tillfälligt, men den löser inga problem – och skadar din hälsa på lång sikt.
Att endast ha en begränsad mängd hälsosamma mellanmål hemma är det snabbaste och enklaste sättet att begränsa känsloätning. Även efter en riktigt tung dag blir känsloätning helt enkelt omöjlig om det inte finns något olämpligt att äta i skafferiet.
Klarar du inte emot och äter av känslomässiga skäl – förlåt dig själv och gå vidare. Självbestraffning leder ofta till en ond cirkel av skuldkänslor och mer ätande. Fundera istället konstruktivt på hur du kan agera annorlunda nästa gång känslorna tar överhanden.
Att bryta vanan med känsloätning tar tid och övning. Varje litet framsteg räknas, och medvetenheten om dina egna mönster är alltid det första steget mot en hälsosammare relation till maten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online