God näring spelar en avgörande roll för elevers studieresultat – och betydelsen sträcker sig långt bortom provresultat och förmågan att koncentrera sig i klassrummet. God kost och regelbunden fysisk aktivitet är dessutom avgörande för en individs långsiktiga framgång i samhället. Ingen föds dock med utbildning eller en hälsosam livsstil; därför måste barn tidigt läras goda hälsovanor. Att förstärka goda näringsvärden och fysisk aktivitet redan under de tidiga barndomsåren kan dramatiskt förbättra en persons hälsa, utbildning och riskbeteende genom hela livet.
Studier från 2002 visade att utan riktade insatser skulle barnfetman kunna nå så högt som 50 procent år 2025 (International Obesity Task Force). Barnfetma kan leda till typ 2-diabetes, ledproblem, astma och en rad andra hälsokomplikationer. När det gäller skolprestationer uppvisar överviktiga elever lägre resultat, högre frånvaro och behöver oftare gå om en klass på grund av svaga prestationer. Dessutom hindrar fetma ofta det sociala umgänget, vilket i sin tur kan leda till psykisk ohälsa. Fetma är en verklig epidemi som kan påverka både ett barns skolgång och dess livslånga mål negativt.
I CDC:s ungdomsundersökning om riskbeteenden från 2009 (Centers for Disease Control and Prevention) rapporterade endast 22,3 procent av gymnasieeleverna att de ätit frukt och grönsaker fem eller fler gånger per dag under de senaste sju dagarna. Denna statistik är bara ett av många exempel på den negativa trenden av ohälsosamma matvanor som leder till vitaminbrist och viktproblem bland unga. I klassrumsmiljön kopplas obalanserad kost till beteendeproblem och sämre akademiska resultat. En av de mest kända bristerna, anemi (järnbrist), minskar ett barns förmåga att koncentrera sig och orsakar trötthet samt irritabilitet. Anemiska barn tenderar därför att ha lägre ordförråd och sämre läsförståelse.
Kosten påverkar skolprestationerna under de formativa åren och kan försämra ett barns funktionsförmåga och resultat. Ohälsosamma matvanor och brist på fysisk aktivitet är kända bidragande faktorer bakom många beteendeproblem, vilka om de lämnas obehandlade kan leda till allvarliga komplikationer. En nationell undersökning från 2009 visade att ett stort antal gymnasieelever använder ohälsosamma metoder för att gå ner i vikt eller behålla sin vikt. Undersökningen fann att under de 30 dagar som föregick enkätundersökningen hade 10,6 procent av eleverna avstått från att äta i 24 timmar eller mer, 4,0 procent hade kräkts eller använt laxermedel för att gå ner i vikt, och 5,0 procent hade tagit bantningspillrer, pulvren eller drycker utan läkares råd (CDC Youth Risk Behavior Survey).
En separat studie från 2010 av UK Student Health Group om universitetsstudenters hälsa och välbefinnande föreslog att sambandet mellan intensivt alkoholdrickande och sämre akademiska prestationer bland studenter kan verka omvänt mot sambandet mellan hög aktivitetsnivå, starkt självförtroende och goda studieresultat. För att ytterligare understryka detta fann en studie från 2009 av Cognitive Neurosciences Research Unit i Belgien de första direkta bevisen på att kortvarigt kraftigt alkoholdrickande kan orsaka uppenbar hjärndysfunktion som inte går att upptäcka genom enbart beteendemässiga mätningar. I ett nationellt representativt urval av college- och universitetsstudenter i USA från 2005 rankades alkoholkonsumtion som ett av de tio största hindren för studenternas akademiska prestationer (ACHA-NCHA, American College Health Association National College Health Assessment).
På lång sikt stör ohälsosamma beteenden både en students utbildning och individens livskvalitet. Den kanske mest chockerande slutsatsen är att om inga åtgärder vidtas för att förbättra kost och fysisk aktivitet kommer den förväntade livslängden för vissa barn födda efter år 2000 att bli endast hälften så lång som deras föräldrars.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online