Marknaden erbjuder många kosttillskott som utlovar ökad muskelmassa och bättre träningsresultat. Ribostillskott sägs ofta kunna bådadera – och deras påstådda fördelar sträcker sig till och med bortom styrketräningen. För att förstå både nyttan och begränsningarna är det dock viktigt att känna till hur ribostillskott egentligen fungerar i kroppen.
Ribos är ett socker som förekommer naturligt i kroppens levande celler. Utöver sin roll i kodningen av proteiner via RNA (ribonukleinsyra) och DNA (deoxiribonukleinsyra) spelar ribos en nyckelroll vid bildningen av adenosintrifosfat, eller ATP. ATP är den energikälla som cellerna använder för att utföra sina uppgifter, exempelvis muskelkontraktioner. Ett ribostillskott höjer därmed kroppens ATP-nivåer, vilket i sin tur ger mer energi för fysisk aktivitet.
Tränande idrottare tar ofta ribostillskott eftersom de anses öka uthålligheten och främja muskelväxt. Många rapporterar också att tillskotten möjliggör snabbare återhämtning efter pass, eftersom cellerna inte behöver lika lång tid på sig att återfå sina energinivåer. Utöver muntliga vittnesmål finns dock inga solida kliniska studier som bekräftar dessa påståenden, vilket gör att ribostillskottens verkliga betydelse för fysisk prestanda fortfarande är odefinierad.
Det har gjorts vissa preliminära djurstudier om ribostillskottens roll vid träning, och resultaten pekar på effekter som delvis strider mot den allmänna uppfattningen. En relativt låg ATP-nivå är nämligen nödvändig för insulinkänslighet och för glukosupptaget i muskelcellerna. Vid de höga ATP-nivåer som ribostillskott orsakar kan glukosen ha svårt att åter ta sig in i muskelcellerna, vilket innebär att ingen muskeltillväxt sker. Vissa forskare har därför dragit slutsatsen att ribostillskott kan vara bra för bättre och mer långvarig prestation, men inte för faktisk muskeluppbyggnad.
Ribostillskott har även användningsområden utanför gymmet. Deras förmåga att stimulera den cellulära energin är särskilt värdefull vid rehabilitering efter hjärtinfarkt, eftersom de kan bidra till att återställa hjärtvävnad. För personer som lider av ischemi kan ribostillskott dessutom förbättra blodcirkulationen. Slutligen hjälper ribostillskott till att stimulera ATP-produktionen hos patienter med sjukdomar kopplade till ATP-brist.
Eftersom ribos är ett ämne som förekommer naturligt i cellerna är det svårt till omöjligt att överdosera med ribostillskott. Tillskotten kan dock ge upphov till vissa negativa biverkningar, bland annat diarré, illamående, huvudvärk, hyperurikemi (förhöjd urinsyrahalt i blodet), hypoglykemi (lågt blodsocker) och hyperurikosuri. Personer med diabetes bör alltid rådfråga sin läkare innan de använder ribostillskott, oavsett syfte.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online