Jod är ett livsviktigt spårämne som kroppen behöver för att sköldkörteln ska fungera ordentligt. Utan tillräckliga mängder jod kan inte sköldkörteln bilda tillräckligt med sköldkörtelhormoner – de hormon som styr kroppens ämnesomsättning.
När sköldkörtelhormonerna inte stimuleras av rätt mängd jod uppstår en brist i kroppen. Detta kan leda till behandlingsbara tillstånd som struma, det vill säga en förstorad sköldkörtel, eller i värsta fall hjärnskador. Barn som lider av jodbrist riskerar att få en försenad tillväxt på grund av en sämre fungerande ämnesomsättning, medan vuxna kan uppleva viktnedgångar i form av viktuppgång samt trötthet och slöhet.
Även om jodbrist alltså kan vara oroande finns det en motsatt problematik: för mycket jod kan vara minst lika skadligt för den mänskliga kroppen.
Jodbrist kan orsaka hypotyreos, ett tillstånd där sköldkörteln arbetar för långsamt och ämnesomsättningen saktar ner som en följd. Hos vuxna innebär detta ofta viktuppgång samt trötthet och slöhet, eftersom ämnesomsättningen inte ger kroppen tillräckligt med energi att fungera. Vissa behandlare rekommenderar jodtillskott mot detta tillstånd för att hjälpa kroppen få tillräckligt med jod och få igång ämnesomsättningen igen.
Jodtillskott kan bestå av allt från örter som innehåller jod – exempelvis tång och alger – till vanligt jod i tablettform. Kroppen behöver endast cirka 150 mikrogram jod per dag, vilket National Institutes of Health (NIH) anger som rekommenderat dagligt intag för friska vuxna. Detta belopp är relativt lätt att uppnå genom att äta jodrik mat eller ett multivitamin som innehåller jod, om inte din läkare rekommenderar något annat.
I teorin kan det verka logiskt att ta jodtillskott om sköldkörteln inte fungerar som den ska. I verkligheten handlar problemet kanske inte om hur mycket jod du får i dig, utan om hur din sköldkörtel hanterar och bearbetar det jod du redan äter.
Det finns många faror förknippade med att ta jodtillskott, särskilt utan att först konsultera en läkare som kan avgöra vad ditt specifika problem beror på. Mayo Clinic förklarar att problemet vid sköldkörtelsjukdom ofta inte är brist på jod i kosten, utan nedsatt förmåga hos sköldkörteln att absorbera det jod du redan får i dig.
Att ta mer jodtillskott löser inte detta problem – istället riskerar du att överbelasta kroppen med jod och drabbas av allvarlig jodförgiftning med symtom som kramper, kräkningar och vanföreställningar. Precis som för lite jod kan orsaka problem kan även för mycket jod leda till struma, och i extrema fall till permanenta skador på tarmarna och hjärnan.
Ett enkelt urinprov och ett blodtest för sköldkörtelfunktion hos din läkare kan ge svar om hur din sköldkörtel mår. Utifrån resultaten kan ni sedan diskutera olika alternativ för att förbättra sköldkörtelns funktion. De flesta läkare rekommenderar sköldkörtelhormoner framför jodtillskott, eftersom sköldkörtelns funktion då blir lättare att övervaka och justera. Om du ändå väljer att ta jodtillskott bör du göra det under handledning av en legitimerad nutritionist som kan följa eventuella förändringar i din kropp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online