Paleodieten syftar till att efterlikna ätvanorna hos den urtima människan för cirka två miljoner år sedan. Den kallas ibland "jägar- och samlardieten", eftersom den fortfarande utgör en basföda för vissa stammar i mindre utvecklade delar av världen. Dessa folk är kända för sin låga förekomst av hjärtsjukdom, stroke och många andra åkommor. Dieten går även under namnen "grottmänniskodieten" och "stenåldersdieten", även om vissa hellre kallar den "Edens lustgård-dieten".
Under paleolitisk tid fanns inte de beredningsmetoder vi använder idag. Råa spannmål är oätliga tills de bearbetas och tillagas, vilket innebär att bröd och pasta helt utesluts från paleodieten. Samma logik gäller bönor och potatis – livsmedel som kräver tillagning för att vara näringsmässigt tillgängliga för kroppen.
Alla livsmedel som kräver en bearbetning som inte stod stenåldersmänniskan till buds är förbjudna på dieten. Detta inkluderar framför allt mejeriprodukter och socker, som båda är produkter av jordbrukets och civilisationens senare utveckling.
Många förespråkare för paleodieten rekommenderar att man väljer magra köttsorter. Visserligen åt stenålderns jägare och samlare kött – när jakten lyckades – men det vilda köttet innehöll betydligt mindre fett än de uppfödda köttsorter som finns i dagens livsmedelsbutiker. Därför är magert kött det närmaste alternativet till originalet.
Läskedrycker fanns naturligtvis inte tillgängliga för miljontals år sedan. Dryckesvalen begränsas därför till vatten samt te bryggd på tillåtna växtblad. Vissa versioner av paleodieten tillåter dock ett enstaka glas öl eller vin vid speciella tillfällen.
Godis och andra sötsaker är också helt förbjudna, eftersom de bygger på raffinerat socker – en råvara som helt saknades under stenåldern.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online