En livlig debatt pågår mellan två stora läger av forskare och nutritionister: de som anser att fettrik kost är skadlig och de som menar att kolhydratrik kost utgör den verkliga faran. De flesta är dock överens om att en betydande del av kosten bör bestå av protein – många rekommenderar ett proteinintag på cirka 40 procent av kalorierna. Oenigheten gäller i stället hur resten av tallriken bör se ut: mer fett, mer kolhydrater eller en balanserad kombination av båda.
På 1950-talet blev fysiologen Ancel Keys övertygad om att kolesterolnivåerna i blodet var den största enskilda prediktorn för vem som skulle drabbas av kranskärlssjukdom. Eftersom kostfett innehåller kolesterol antog man att kostfett automatiskt höjer blodkolesterolet. En fettsnål kost skulle därmed sänka kolesterolet och hålla hjärtat friskt.
På 1970-talet upptäckte forskarna att raffinerade kolhydrater i själva verket var en bättre prediktor för hjärtsjukdom. De spekulerade i att det var borttagningen av de naturliga fibrerna som gjorde dessa kolhydrater så ohälsosamma. En fiberrik kost ansågs därför länge vara nyckeln till ett friskt hjärta.
Redan på 1960-talet upptäckte forskare att den totala mängden kolesterol i blodet har liten eller ingen koppling till hjärtsjukdom. Endast en liten fraktion av kolesterolet, kallad VLDL (en delmängd av LDL), korrelerar med hjärtsjukdom. Dessutom påverkar inte mängden kolesterol i kosten kolesterolnivån i blodet – kroppen tillverkar sitt eget. Kolesterolsänkande dieter fungerar därför sällan och gynnar knappast hjärtat.
År 2006 bekräftade en omfattande studie med 49 000 kvinnor att ökat fiberintag från fullkorn, frukt eller grönsaker inte hade någon skyddande effekt mot hjärtsjukdom, bröstcancer, tjocktarmscancer eller viktökning.
Det vanligaste invändandet mot lågkolhydratkost är att den är fettrik. Triglycerider är en form av fett som finns både i blodet och i kroppens fettceller. Förhöjda blodtriglycerider är en välkänd riskfaktor för hjärtsjukdom. Forskning har dock visat något överraskande: en fettrik kost tenderar faktiskt att sänka triglyceridnivåerna i blodet snarare än att höja dem.
En stor och ofta förbisedd faktor vid hjärtsjukdom är insulinets roll. Genom att sammandra blodkärlen höjer insulin både puls och blodtryck. Dessutom är VLDL den enskilt bästa prediktorn för hjärtsjukdom som hittills identifierats. Både insulin och VLDL kan endast höjas genom intag av kolhydrater – särskilt raffinerade sådana. Att äta fett kan däremot inte öka någon av dessa värden.
Den enskilt starkaste prediktorn för hjärtsjukdom som forskarna hittills funnit är ett högt intag av raffinerade kolhydrater i kosten. Mängden fett är däremot ingen prediktor alls. Det är därför osannolikt att lågkolhydratkost skadar hjärtat – allt talar snarare för att den kan gynna hjärthälsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online