Många människor använder idag högproteindieter, exempelvis Atkinsdieten, för att gå ner i vikt snabbt. Vissa läkare och nutritionister anser att dessa dieter är säkra för friska vuxna, medan andra varnar för risker för njurarna. Hur stor skadan faktiskt är – om den är försumbar eller tillräckligt betydande för att motivera försiktighet – är fortfarande föremål för debatt. Har du redan njur- eller leverskador kan en högproteindiet vara skadlig. Rådfråga därför alltid din läkare innan du påbörjar denna typ av diet.
För att följa en högproteindiet utesluter eller minskar du drastiskt intaget av frukt, fruktjuice, bröd, ris, pasta och spannmålsprodukter, och fokuserar istället på kött, ost, ägg och grönsaker utan stärkelse. Filosofin bakom metoden är att en kraftig begränsning av kolhydrater, såsom stärkelse och socker, tvingar kroppen att söka andra bränslen för energi – antingen från fett och protein i kosten eller från kroppens lagrade fettreserver. När kostfett eller lagrat fett används som energi bildas ketoner, och personer som följer högproteindieter använder förekomsten av ketoner i urinen som ett slags måttstock för att mäta sina framsteg.
Det finns dock inga långtidsstudier som visar metodens säkerhet och effektivitet, och den är fortfarande omdiskuterad. Vissa läkare godkänner högproteindieter och menar att de inte bara kan leda till viktminskning utan även till sänkta blodfettvärden, så kallade lipider. Andra hävdar att all viktminskning helt enkelt beror på att personen automatiskt konsumerar färre kalorier, att matvalen är alltför begränsade och fettrika, samt att högproteindieter inte är mer effektiva än traditionella viktkontrollprogram.
Enligt Katherine Zeratsky, legitimerad dietist och nutritionist vid Mayo Clinic, beror njurskadorna på hur proteinet metaboliseras. Protein i kosten bryts normalt ner till aminosyror som används för att bilda enzymer. Överskottet av aminosyror avlägsnas sitt kväve; de delar som saknar kväve går åt som energi eller omvandlas till fett, medan kvävet själv – numera en avfallsprodukt från ämnesomsättningen – hamnar inte bara i levern utan även i njurarna, där det kan orsaka skada.
Dessutom ökar högproteindieter risken för njursten. I ett försök att spola ut urinsyra och urea – giftiga biprodukter av proteinnedbrytningen – kan njurarna ta kalcium från skelettet, och dessa kalciumavlagringar kan ibland bilda njursten.
Zeratsky påpekar också att även om friska vuxna i allmänhet tolererar högproteindieter väl, har de flera ytterligare nackdelar. Genom sin restriktiva karaktär utesluter dieterna andra hälsosamma livsmedel som är avgörande för god hälsa och näring, inklusive fullkorn, frukt och grönsaker. Dessutom är många proteinrika livsmedel – kött, mjölk, ost och ägg – rika på fett och kolesterol. Om du ändå vill prova dieten, kom ihåg att fisk, bönor, linser och fettreducerade mejeriprodukter är bättre val för att täcka ditt proteinbehov.
Har du några njurproblem, hur små de än är, bör du inte påbörja en högproteindiet om inte din läkare uttryckligen rekommenderar det. Enligt Eric Knight, medicine doktor med masterexamen i folkhälsovetenskap (MPH), som genomförde en studie bland sjuksköterskor vid Brigham and Women's Hospital i Boston, försämrades njurfunktionen snabbare hos kvinnor med lindriga njurproblem som följde en högproteindiet än hos de som inte gjorde det. Provar du dieten bör du genomgå regelbundna njurfunktionstester och övervakas av en läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online