Kolonrengöring har funnits i århundraden och var särskilt populärt under 1920- och 1930-talen. På senare tid har metoden åter fått ökad popularitet bland utövare av naturlig och alternativ hälsovård, som ett sätt att befria kroppen från gifter och avlägsna avfall från tjocktarmen som inte eliminerats genom vanliga tarmrörelser.
Urindrivande medel hjälper däremot kroppen att utsöndra salt och vatten. Dessa mediciner ordineras vanligtvis av läkare för behandling av vätskeansamling (ödem), glaukom eller som stöd för att sänka blodtrycket.
Kolonrengöring delas in i två huvudkategorier: mekanisk sköljning av tjocktarmen, så kallad kolonirrigation, samt användning av pulver eller flytande kosttillskott via munnen eller lavemang.
Under en kolonirrigation för terapeuten in ett rör i ändtarmen och pressar varsamt in vatten i tjocktarmen. Vattnet kan innehålla örter, kaffe, enzymer eller probiotika, och upp till cirka 80 liter vatten kan användas under behandlingen. Efter att vattnet förts in kan terapeuten massera buken. Därefter spolas tjocktarmen ut med hjälp av ett nytt rör som förs in i ändtarmen. Processen kan upprepas och pågå i upp till en timme.
Muntlig kolonrengöring utförs istället genom intag av flytande eller pulvriserade preparat, exempelvis örtteer, enzymer eller antiparasitära kapslar. Även lavemang kan användas. Preparaten eller lavemanget stimulerar tarmarnas rörelser och hjälper till att frigöra ansamlat avfall.
Innan du överväger en kolonirrigation finns flera punkter att fundera på. Enligt Michael Picco, medicine doktor och legitimerad gastroenterolog vid Mayo Clinic, bör du alltid kontakta din läkare för att undersöka om du har några sjukdomstillstånd eller mediciner som kan orsaka biverkningar. Han rekommenderar också att du ser till att praktikern använder engångsmaterial och ber om en tydlig lista över alla örter och ingredienser som används under proceduren. Innan du tar kosttillskott bör du dessutom kontrollera med din läkare att de inte interagerar med receptbelagda mediciner.
Det finns hittills inga vetenskapliga studier som bevisar hälsofördelar med kolonrengöring. Biverkningar är ovanliga men kan innefatta kräkningar, illamående, kramper, yrsel, uttorkning och infektioner. Vid kolonirrigation finns dessutom risk för tarmperforering, det vill säga att röret genomborrar tarmväggen. Detta är ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd som kräver omedelbar vård.
Katherine Zeratsky, dietist vid Mayo Clinic, rekommenderar att du kontaktar din läkare om du drabbas av vätskeansamling för att ta reda på orsaken. Tillstånd som kan orsaka ödem inkluderar högt blodtryck, graviditet, hjärtsvikt och njursjukdom.
Urindrivande medel, ibland kallade vattendrivande tabletter, fungerar genom att hjälpa njurarna att leda mer natrium till urinen. Natriumet drar med sig vatten när du urinerar, vilket minskar trycket i kroppens vävnader och reducerar svullnad. Det finns flera olika typer av receptbelagda urindrivande medel, och din läkare ordinerar det som passar ditt tillstånd bäst. Naturliga alternativ inkluderar maskros, ingefära och enbär, vilka kan tas i tablettform, som te eller som tinktur.
Överanvändning av urindrivande medel kan tömma kroppen på det natrium som behövs för att upprätthålla vätskebalansen. Vissa preparat ökar mängden kalium i blodet (hyperkalemi), medan andra kan leda till för låga kaliumvärden (hypokalemi). Din kaliumnivå bör därför kontrolleras regelbundet genom blodprov hos din läkare. Andra möjliga biverkningar är oregelbundna menstruationer, förhöjt blodsocker och förhöjt kolesterol. Zeratsky rekommenderar att du alltid konsulterar din läkare innan du tar växtbaserade kosttillskott, för att säkerställa att de inte stör eller reagerar med eventuella receptbelagda mediciner du använder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online