
Medelhavskosten hyllas av både hälsoexperter och nutritionister som en långsiktig och hjärtvänlig livsstil. Kostmodellen bygger på de matvanor som människor på Kreta och i södra Italien levde efter under 1960-talet, långt innan snabbmaten och den industriellt producerade maten nådde regionens stränder. Under denna tid hade invånarna i dessa områden några av världens längsta livslängder, samtidigt som förekomsten av kranskärlssjukdom, vissa cancerformer och andra kroniska sjukdomar kopplade till kostvanorna var betydligt lägre än i övriga västvärlden.
Grundpelarna i medelhavskostens näringspyramid är relativt enkla att följa. Växtbaserade livsmedel utgör kostens absoluta centrum. Det innebär ett rikt intag av grönsaker, frukt, baljväxter, nötter, fullkornsbröd och fullkornsflingor, potatis samt olika sorters frön. När det kommer till efterrätter är färsk frukt det självklara valet – ett gott och naturligt alternativ till sockerrika desserter.
Olivoljan spelar en nyckelroll som kostens främsta fettkälla. Det handlar om enkelomättat fett, vilket betraktas som gynnsamt för hjärtat och kärlen. Detta står i tydlig kontrast till de mättade fetter som dominerar den traditionella västerländska kosten.
På medelhavskosten äter du små till måttliga mängder fisk och fjäderfä, medan rött kött endast förekommer som ett tillfälligt inslag snarare än en daglig rutin. Ägg får du äta upp till fyra gånger per vecka. Mejeriprodukter som ost och yoghurt konsumeras med måtta. Ett glas vin i samband med måltiderna är också en traditionell del av kostmönstret – dock alltid i moderata mängder.
Mayo Clinic ger medelhavskosten högt betyg för sina hjärtvänliga egenskaper. Även om kosten innehåller en högre andel totalt fett än American Heart Associations så kallade Step I-kost, påpekar Mayo Clinic att kolesterolinnehållet i medelhavskosten är lägre – vilket anses vara fördelaktigt för hjärtats hälsa.
American Heart Association har däremot en mer avvaktande hållning och varken berömmer eller kritiserar kostmodellen. Organisationens ståndpunkt är att ytterligare vetenskaplig forskning krävs innan man kan dra slutsatsen att de goda hälsoeffekterna hos befolkningen i Medelhavsregionen enbart kan tillskrivas kosten, eller om livsstilsfaktorer och andra omständigheter bidragit i lika hög grad.
Oavsett vilken hållning experterna än så länge tar finns det starka skäl att inspireras av medelhavskosten: ett rikt intag av växtbaserade livsmedel, sunt fett från olivolja och nötter samt en balanserad inställning till kött och mejeriprodukter – principer som passar utmärkt även i vardagen här hemma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online