Det du äter påverkar hur din hjärna åldras – men även mängden energi du får i dig spelar en avgörande roll. Medan forskarna fortfarande söker efter ungdomens källa utforskar de samtidigt hur en begränsad energimängd kan skydda hjärnan från åldersrelaterade skador. Kalorirestriktion och intermittent fasta är två potentiella koststrategier som kan förbättra hjärnans åldrande och öka livslängden. Storskaliga kliniska studier på människor saknas dock fortfarande, men djurforskningen visar lovande resultat.
Intermittent fasta, ofta förkortat IF (intermittent fasting), innebär att man alternerar mellan perioder av normalt ätande och perioder av fasta eller kaloribegränsning. En av de mest populära metoderna är 5:2-metoden, där man äter normalt fem dagar i veckan och sedan begränsar kaloriintaget under två dagar. Kvinnor som följer denna diet begränsar vanligtvis intaget till cirka 500 kalorier per fastedag, medan män ligger på runt 600 kalorier.
En annan vanlig variant är 16:8-metoden, där alla måltider äts inom ett åtta timmar långt tidsfönster, varefter man fastar under de återstående sexton timmarna. Oavsett vilken metod man väljer är syftet detsamma: att ge kroppen regelbundna perioder av vila från matsmältningen.
När hjärnan åldras blir den mer sårbar för oxidativ stress och excitotoxiner – båda faktorerna kan leda till celldöd. Bronwen Martin och hennes kollegor vid National Institute on Aging Intramural Research Program granskade ett flertal studier för att undersöka hur en kaloribegränsad kost respektive en IF-diet påverkar hjärnans åldrande. Enligt deras översiktsartikel, publicerad i augustiupplagan 2006 av tidskriften "Ageing Research Reviews", fann teamet flera studier som visade att djur som fick kalorireducerad kost eller IF-diet genomgick fysiologiska förändringar som skyddade hjärnan mot oxidativ stress och excitotoxiner.
Oxidativ stress uppstår när kroppen inte hinner med att neutralisera de fria radikaler som ständigt bildas, medan excitotoxiner är ämnen som kan överstimulera hjärnceller så pass mycket att de skadas eller dör.
Brain-derived neurotrophic factor (BDNF) är ett protein som deltar i neuronal signalöverföring, celltillväxt och hjärnans plasticitet. Hjärnans nervceller behöver BDNF för att överleva. Martin och hennes kollegor konstaterar att data tyder på att både kalorirestriktion och intermittent fasta stimulerar produktionen av BDNF i djurmodeller, vilket skyddar mot neuronskador och förbättrar hjärnans funktion. Teamet tillägger att intermittent fasta hos möss dessutom gav skydd mot de neurologiska skador som uppstår i samband med stroke.
Forskare har länge känt till ett livslängdsreglerande enzym som kallas Sirtuin 1, eller SIRT1. I en djurstudie publicerad i "The Journal of Neuroscience" upptäckte forskarna att kalorirestriktion aktiverade uttrycket av SIRT1, vilket försenade både debuten av neurodegeneration och förlusten av synapser. SIRT1-aktiveringen bevarade också de kognitiva förmågorna hos testmöss.
Martin och hennes kollegor granskade ytterligare studier som uppnått motsvarande resultat med intermittent fasta. Tillsammans pekar forskningsläget på att både kalorirestriktion och IF kan ha förmågan att fördröja neurodegenerativa processer.
Även om resultaten från djurstudierna är uppmuntrande krävs mer forskning på människor innan några säkra slutsatser kan dras. Innan du överväger kalorirestriktion eller intermittent fasta bör du alltid rådfråga läkare eller legitimerad dietist, särskilt om du har underliggande hälsotillstånd, är gravid eller tar regelbundna mediciner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online