1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så tolkar du näringsdeklarationen på brödprodukter

Näringsdeklarationer kan vara förvirrande, och etiketterna på bröd är inget undantag. Här lär du dig hur du förenklar läsningen och bättre förstår vad som egentligen står på förpackningen.

1. Börja med näringsdeklarationen på baksidan

Hitta näringsdeklarationen på förpackningens baksida. Oavsett vilka hälso- eller ingredienspåståenden som finns på framsidan ska bröd alltid ha en sådan etikett. Deklarationen är utformad för att ge konsumenter information om mängden vissa näringsämnen i en portion av produkten. Portionsstorleken är oftast en skiva för skivat bröd, men för oskivat bröd kan den anges i vikt istället. Längst upp hittar du även totala kalorierna och hur många av dem som kommer från fett.

2. Förstå begreppet %DV (dagligt referensintag)

Värdena för fett, kolhydrater samt vissa vitaminer och mineraler anges både som mängd per portion och som % Daily Value (%DV), alltså procent av det dagliga referensintaget. Detta är ofta den mest förvirrande delen av etiketten. Värdena baseras på en teoretisk person som äter 2000 kalorier per dag. Den personen behöver vissa mängder vitaminer och mineraler, men bör samtidigt begränsa intaget av fett, salt och kolesterol. Äter du normalt mindre än 2000 kalorier om dagen blir dina procentuella värden något annorlunda. Varken protein eller socker har något referensvärde och anges därför endast som mängd per portion. Vill du minska ditt sockerintag kan det hjälpa att jämföra gram socker per portion mellan olika varumärken.

3. Använd %DV för att bedöma påståendena på framsidan

Deklarationen kan också hjälpa dig att granska marknadsföringspåståenden. Säger etiketten exempelvis "proteinrikt" måste proteinvärdet inkludera ett %DV-värde. Samma regel gäller andra näringsämnen som kalcium eller fibrer. För vissa näringsämnen finns dock inget referensvärde – och då får inga påståenden göras. Omega-3-fetter är ett tydligt exempel: Du kan se texten "innehåller omega-3" på förpackningen, men aldrig "rikt på omega-3". Orsaken är att det saknas ett referensintag för omega-3, och därmed ingen möjlighet att definiera vad som räknas som "rikt".

4. Var kritisk mot vissa hälsopåståenden

"Fri från" eller "0 %" betyder inte alltid att innehållet är noll. Har ett bröd mindre än 0,5 gram socker eller fett per portion får det märkas som fritt från detta, trots att en liten mängd faktiskt finns kvar. Äter du mer än en portion – till exempel två skivor till en smörgås – kan du ovetande få i dig ett helt gram fett från ditt "fettsnåla" bröd.

Bröd med låg salthalt får innehålla högst 140 mg salt per portion, medan "mycket låg salthalt" begränsas till 35 mg. Lågkalibröd får innehålla max 40 kalorier per portion. Tekniskt sett kan ett bageri helt enkelt skiva brödet extra tunt för att pressa ner kalorierna per portion. Kontrollera därför alltid portionsvikten, som anges överst på etiketten. Väger en vanlig brödskiva cirka 28 gram medan "lågkalibrödet" väger 14 gram per skiva, har du egentligen inte fått någon dietrabatt – bara en mindre skiva.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online