Enteral näring är en form av artificiell nutrition som ges till patienter som behöver vila tarmen, inte kan äta på egen hand eller återhämtar sig efter en kirurgisk åtgärd i matsmältningssystemet. En korrekt beräkning av den enterala näringen är avgörande för patientens återhämtning och näringsstatus. Det finns flera olika typer av enteral näring, som vanligtvis namnges efter den del av matsmältningskanalen de når. En näring via nasogastrisk sond tillförs exempelvis genom en slang som förs genom näsan ner till magsäcken, medan näring via gastrostomi ges direkt in i magsäcken genom en sondbarriär som placerats operativt. För att kunna göra en korrekt beräkning måste du känna till vilken typ av sond och vilket näringspreparat som används.
Ta reda på patientens exakta vikt med en medicinsk våg. Om vikten anges i pund behöver den omvandlas till kilogram genom att dividera antalet pund med 2,2. Exempelvis motsvarar 150 pund cirka 68 kg.
Beräkna patientens dagliga behov av kalorier, vitaminer, protein och andra näringsämnen. Energibehovet kan beräknas på flera sätt. Ett vanligt tillvägagångssätt är att multiplicera kroppsvikten i kilogram med ett intervall på 25–35 kalorier för att få fram det totala dygnbehovet. Exempelvis ger 68 kg x 25 kalorier ett dagligt behov på cirka 1 700 kcal.
Anpassa beräkningen efter patientens specifika situation. Hos överviktiga patienter kan energiintaget per kilogram minskas till 20 kcal, medan sockenfria preparat kan väljas för diabetiker. Specialiserade näringspreparat finns för olika åldersgrupper samt för specifika diagnoser, såsom njursvikt.
Titta på hur många kalorier per milliliter det ordinerade preparatet innehåller. De flesta kommersiella preparat har ett förhållande på 1:1, alltså en kalori per milliliter. Behöver patienten 1 800 kalorier per dag motsvarar det alltså 1 800 ml per dag för de flesta standardpreparat.
Om preparatets koncentration avviker justeras beräkningen genom att dividera det totala energibehovet med antalet kalorier per milliliter. Innehåller preparatet exempelvis 1,5 kcal/ml divideras det dagliga kaloribehovet med 1,5 för att få fram hur många milliliter som krävs per dygn.
Räkna ut matningshastigheten i milliliter per timme genom att dividera det totala dygnsvolymbehovet med 22 timmar. Detta ger två timmar utan näring, vilka används för restvolymkontroller, undersökningar eller läkemedelsadministrering. Exempelvis ger 1 800 ml per dag dividerat med 22 en hastighet på cirka 81 ml/timme.
Påbörja den enterala näringen med den ordinerade hastigheten. Normalt startar man med 25–50 ml/timme och ökar sedan långsamt med 4–6 timmars mellanrum. Kontrollera mängden kvarvarande näring i magsäcken – så kallad gastrisk restvolym – enligt ordination för att bedöma om patienten tolererar näringen. En gastrisk restvolym på mer än 200 ml kan innebära att sondnäringen behöver pausas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online