Konsumtionen av råmjölk, alltså opastöriserad och ohomogeniserad mjölk, omges av stor kontrovers världen över. I många amerikanska delstater är det exempelvis olagligt att sälja mjölken för mänsklig konsumtion, medan andra stater tillåter försäljning som djurfoder eller så kallade andelslösningar där konsumenter köper andelar i en mjölkko eller en hel besättning. På grund av de många och varierande lagarna kan det vara betydligt krångligare att skaffa råmjölk än att bara handla i närmaste livsmedelsbutik.
Förespråkarna menar dock att hälsofördelarna vida överväger besvären. Här är de fyra argument som oftast lyfts fram.
Friska kor behöver inga regelbundna antibiotikadoser som överförs till mjölken. Råmjölksproducenter hävdar att frigående, gräsmatade kor är friskare just för att de lever som naturen avsett, vilket ger en naturlig mjölkproduktion.
Mjölk från konventionellt mjölkjordbruk innehåller däremot ofta antibiotikarester. Det beror på att högmjölknande kor lättare drabbas av juverinfektioner som kräver medicinsk behandling. Enligt webbplatsen Sustainable Table kan regelbunden konsumtion av antibiotikarester i kommersiell mjölk bidra till antibiotikaresistens hos människor, vilket gör vanliga bakteriella infektioner svårare att bota.
Råmjölk innehåller inga rekombinanta bovina tillväxthormoner, rBGH. Förespråkare för råmjölk kopplar en rad negativa effekter till hormonet som finns i viss kommersiell mjölk – bland annat ökad förekomst av allergier, autism och olika magbesvär. Det finns även uppfattningen att rBGH kan bidra till snabbare tillväxt och tidigare pubertet hos barn.
Många länder har redan förbjudit rBGH, och i USA håller allt fler mejeriproducenter på att fasar ut hormonet, till stor del tack vare konsumenttryck, enligt organisationen Organic Consumers.
I råmjölk förblir smältningsenzymer och nyttiga bakterier intakta. Precis som i de levande bakteriekulturerna i kvalitetsyoghurt innehåller råmjölken mikroorganismer som gynnar en frisk tarmflora och ett väl fungerande matsmältningssystem.
Kommersiell mjölk pastöriseras genom upphettning för att döda skadliga bakterier – men processen dödar tyvärr även de bakterier som kan bidra till god tarmhälsa.
Råmjölk är en utmärkt källa till konjugerad linolensyra, CLA, en fettsyra som finns i animaliska produkter. Gräsmatade kor har betydligt högre halter än spannmålsmatade, enligt Raw Milk Facts.
Forskning har kopplat CLA till flera positiva effekter: minskad risk för flera cancerformer, sänkta LDL-värden samtidigt som den goda HDL-kolesterolen höjs, samt ett stöd för kroppens förbränning av envist bukfett. Även om CLA finns som kosttillskott är kosten den bästa vägen till att öka halten av denna nyttiga fettsyra i kroppen.
Samtidigt varnar myndigheter som svenska Livsmedelsverket för att opastöriserad mjölk kan innehålla skadliga bakterier som campylobakter, listeria och E. coli. Små barn, gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar bör därför undvika råmjölk. Köper du ändå råmjölk, välj en gårdsförsäljare med god hygienkontroll och hög kvalitet – och väg alltid de påstådda fördelarna mot de faktiska riskerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online