Lektiner och antikroppar delar vissa gemensamma egenskaper, men de kommer från olika källor och beter sig ofta på helt olika sätt. Båda är proteiner och båda kan få celler att binda till varandra eller klumpa ihop sig, men inte alla lektiner är nyttiga – och inte alla antikroppar är helt fördelaktiga i alla situationer. Forskningen fortsätter att belysa sambandet mellan vår kost och kroppens autoimmuna reaktioner.
En lektin är en naturligt förekommande, komplex proteinmolekyl som kan binda till kolhydrater och orsaka agglutination, det vill säga att celler klumpar ihop sig. Antikroppar, eller immunglobuliner (Ig), är blodproteiner vars uppgift är att skydda kroppen mot sjukdomsalstrande och smittsamma antigener.
Antikroppar delas in i fem huvudkategorier: IgG, som är den vanligaste typen; IgM, som är den största; IgA, som finns i bröstmjölk; IgE, som ofta är inblandad vid allergiska reaktioner; samt IgD, som bidrar till antigenreceptionen.
Lektiner finns i alla livsmedel, men förknippas framför allt med växter som spannmål, ris och baljväxter. Antikroppar bildas i blodet i varierande mängder för att bekämpa antigenhot, exempelvis skadliga bakterier eller virus. Syntetiska antikroppar finns också i form av vacciner, men dessa fungerar snarare som katalysatorer som stimulerar kroppens egen produktion av antikroppar.
Eftersom lektiner kan binda till socker och kolhydrater kan de bete sig ungefär som antikroppar och få röda blodkroppar att koppla ihop sig och koagulera. Dessutom kan lektiner få celler att dela sig – eller till och med dö. Vissa typer av lektiner i vete kan främja immunologiska processer, medan andra källor, exempelvis ricinbönan, är starkt giftiga. Kroppen producerar däremot kontinuerligt antikroppar som skyddar oss mot sjukdomar och infektioner.
Den grundläggande skillnaden är att lektiner är proteiner som vi får i oss via maten, medan kroppen själv tillverkar antikroppar. En avgörande skillnad mellan dem ligger dock inte i vad de gör, utan i varför de gör det. Även om både lektiner och antikroppar kan fästa vid celler och förändra deras struktur, har antikropparna som uppgift att skydda kroppens celler mot skada. Lektiner kan däremot förändra cellstrukturen och cellbeteendet – oavsett om effekten blir god, skadlig eller neutral.
Kort sagt kan man säga att antikroppar är kroppens egen försvarsmekanism, medan lektiner är externa proteiner från födan som kan ha både positiva och negativa effekter. Att förstå hur dessa två proteinfamiljer fungerar – och interagerar – är viktigt för forskningen kring kost, immunförsvar och autoimmuna sjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online