Hälso medvetna konsumenter som vill stilla sitt sötsug utan att lägga till extra kalorier i kosten vänder sig ofta till konstgjorda sötningsmedel – men ofta med viss tvekan kring dessa medels övriga hälsoeffekter. Konstgjorda sötningsmedel har länge kopplats samman med cancer, en koppling de kanske inte förtjänar, men de kan också påverka både matsmältningen och ämnesomsättningen. Här går vi igenom vad forskningen faktiskt säger.
En studie publicerad i tidskriften Behavioral Science tyder på att konstgjorda sötningsmedel kan bidra till viktökning. I studien konsumerade djur som regelbundet fick konstgjorda sötningsmedel fler kalorier än djur som fick naturligt sötat foder. Orsaken till resultatet är ännu okänd, men djuren som åt socker uppvisade de normala tecknen på ökad ämnesomsättning efter måltiden, medan djuren som fick konstgjorda sötningsmedel inte gjorde det. En möjlig förklaring som diskuteras inom forskningen är att sötningsmedel förvirrar kroppens naturliga koppling mellan sötma och energiintag. Oavsett orsak är rådet detsamma: övervaka ditt totala kaloriintag om du byter till konstgjorda sötningsmedel.
Till skillnad från vanligt socker är konstgjorda sötningsmedel inte kolhydrater. De höjer inte blodsockernivåerna, vilket gör dem till ett populärt alternativ för personer med diabetes. Enligt råd från Maria Collazo-Clavell, M.D., är sötningsmedlen sackarin, aspartam, acesulfamkalium och sukralos säkra för diabetiker att använda. Observera dock att andra ingredienser i livsmedel sötade med konstgjorda medel – exempelvis mjöl eller fetter – kan påverka blodsockret. Personer med diabetes bör därför alltid vara uppmärksamma på produktens hela näringsinnehåll, inte bara sötman.
Sockeralkoholer, som xylitol, sorbitol och maltitol, ger samma söta smak som socker men innehåller ungefär hälften av kalorierna – ibland till och med mindre. Dessutom bidrar de inte till tandröta, vilket gör dem vanliga i tuggummi och sockerfria godisar. Nackdelen är att stora mängder sockeralkoholer ofta leder till magbesvär som uppblåsthet, gasbildning och diarré. Tänk också på att produkter märkta "sockerfri" ändå kan innehålla sockeralkoholer och därmed extra kalorier – läs alltid innehållsförteckningen noggrant.
Studier från 1970- och 1980-talen kopplade konstgjorda sötningsmedel till vissa cancerformer, och under många år krävde myndigheter i bland annat USA att tillverkare skulle märka produkter som innehöll sackarin med varningstext. Nyare och mer omfattande studier har dock inte kunnat påvisa någon tydlig koppling mellan sackarin, aspartam eller cyklamat och cancer hos människor. Både amerikanska FDA och europeiska Efsa bedömer idag dessa sötningsmedel som säkra inom angivna gränsvärden. Stigmatiseringen lever kvar i den allmänna opinionen, men vetenskapen har alltså ännu inte bevisat att dessa sötningsmedel är farliga vid normal konsumtion.
Konstgjorda sötningsmedel kan vara ett användbart verktyg för att minska kalori- och sockerintaget, särskilt för personer med diabetes. Samtidigt finns det skäl att hålla koll på den totala konsumtionen: vissa studier pekar på oväntade effekter på vikten och ämnesomsättningen, och sockeralkoholer kan ställa till med magproblem i större mängder. När det gäller cancerrisken talar dagens forskning för att de godkända sötningsmedlen är trygga – men som med de flesta livsmedel gäller det att äta med måtta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online