Genetiskt modifierade organismer (GMO) är grödor eller djur vars DNA har förändrats för att ge dem en gynnsam egenskap, till exempel resistens mot skadedjur eller ökad avkastning. De första genetiskt modifierade grödorna introducerades i livsmedelskedjan under 1990-talet, främst genom företaget Monsanto.
Många företag inom jordbruksbioteknik ser GMO-tekniken som en lösning på världssvälten, särskilt med tanke på att jordens befolkning beräknas nå 10,1 miljarder människor fram till seklets slut. Samtidigt uttrycker många miljövårdsorganisationer oro för de potentiella negativa miljöeffekterna. Trots detta finns det flera välgrundade fördelar med GMO-teknik som är värda att känna till.
Genetiskt modifierade grödor kan hjälpa bönder att minska mängden bekämpningsmedel som behöver sprutas. Det beror på att gener kan införas i grödans DNA så att växten själv producerar ett naturligt insektsmedel.
Ett klassiskt exempel är Bt-majs. Vid framställningen av denna majsort tas en gen från den naturligt förekommande jordbakterien Bacillus thuringiensis och förs in i vanlig majs DNA. Genen gör att växten producerar proteinet Bt delta-endotoxin, vilket dödar majsmottlarver – ett vanligt skadedjur som kan förstöra hela majsskördar.
Många bönder odlar därför Bt-majs i stället för konventionell majs, eftersom behovet av kemiska bekämpningsmedel minskar dramatiskt. Det innebär både besparingar för odlaren och mer attraktiva produkter för konsumenter som hellre undviker besprutade grönsaker.
En annan fördel med GMO-tekniken är att genetiskt modifierade grödor ofta ger bönderna bättre avkastning. Enligt BBC News har fattiga bönder i Indien använt Bt-bomull och fått mellan 80 och 90 procent högre skördar jämfört med icke-modifierad bomull.
Den ökade avkastningen beror på att insektsgiftet som produceras av Bt-bomullen dödar kapselmasken, ett utbrett skadedjur som annars angriper bomullsodlingar. Vissa miljöaktivister ifrågasätter dock vilka långsiktiga effekter Bt-bomull kan ha på ekosystemet, vilket gör att debatten fortsätter.
GMO-tekniken har spelat en viktig roll i kampen mot undernäring i många utvecklingsländer genom att grödor modifieras så att de producerar mer av vissa vitaminer. Ett känt exempel är gyllene ris – en genetiskt framtagen rissort som producerar höga halter av betakaroten, som kroppen omvandlar till vitamin A.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) drabbas över 230 miljoner barn världen över av A-vitaminbrist, och varje år dör omkring en miljon barn till följd av bristen. Gyllene ris har därför använts av risodlare i utvecklingsländer som ett verktyg för att motverka detta allvarliga hälsoproblem.
Genetiskt modifierade grödor kan dessutom vara billigare att odla än konventionella alternativ, eftersom bönderna inte behöver köpa lika mycket bekämpningsmedel. Detta kan göra stor skillnad för odlare i utvecklingsländer som saknar ekonomiska resurser för att köpa dyra bekämpningsmedel, herbicider och gödningsmedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online