Skvalen är ett naturligt mellanprodukt i kroppens kolesterolproduktion. Ämnet bildas i levern och transporteras via blodet ut i kroppen, där det ansamlas i huden och verkar som en skyddande antioxidant som fångar fria radikaler. Tack vare sina unika egenskaper används skvalen i allt från hudvårdsprodukter och läkemedel till vacciner, och forskningen kring ämnet som antioxidant samt potentiellt cancerhämmande medel fortsätter att intensifieras.
Kommersiellt har skvalen traditionellt utvunnits ur hajlever, vilket väcker allvarliga miljöproblem. Idag riktas därför allt större intresse mot växtbaserade alternativ, och förbättrade extraktions- och analysmetoder ökar successivt dessa källors kommersiella värde.
Hajleverolja ger den högsta kända halten och renheten av skvalen, men oron över utfiskningen av hajbestånd växer stadigt. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) är mer än en fjärdedel av alla hajarter överexploaterade för kommersiellt bruk. Redan år 2005 fanns 201 hajarter med på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) lista över hotade arter. Detta gör behovet av hållbara alternativ både angeläget och akut.
Olivolja har det högsta skvaleninnehållet av alla växtoljor. Den minskade cancerrisken som förknippas med en kost rik på olivolja tros bland annat bero på just närvaron av skvalen. Cirka 0,7 procent av raffinerad olivolja består av skvalen. En del av ämnet går förlorad under raffineringsprocessen, men kan återvinnas ur destillatet. Med rätt teknik går det att utvinna skvalen med upp till 90 procents renhet från olivolja, vilket gör den till en av de mest lovande växtbaserade källorna.
Amarantfröet innehåller endast omkring 7 procent olja, men av denna olja uppskattas 6–8 procent utgöras av skvalen. Precis som vid oliveraffinering går även här en del skvalen förlorad under processen. Eftersom startkoncentrationen är högre än i olivolja kan destillerat skvalen dock återvinnas med en enklare metod, vilket gör amarantfröolja till ett särskilt intressant alternativ trots fröets blygsamma oljehalt.
Cirka 1 procent av palmoljan består av fytonäringsämnen. Trots den låga halten förstärker förekomsten av ämnen som skvalen, vitamin E och koenzym Q10 oljans terapeutiska värde betydligt. Forskare vid University of Malaya i Malaysia har dessutom utvecklat en snabb analysmetod baserad på gaskromatografi med flamjoniseringsdetektor (GC-FID), som minskar skvalenförlusterna vid kvantifiering och gör palmoljan till ett mer attraktivt och effektivt alternativ.
Medan hajleverolja fortfarande ger den renaste skvalenen ställer miljöhänsyn allt tydligare krav på alternativa källor. Olivolja, amarantfröolja och palmolja erbjuder alla hållbara möjligheter, och fortsatt utveckling av extraktions- och kvantifieringstekniker kan göra växtbaserat skvalen till standard inom kosmetika-, läkemedels- och vaccinindustrin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online