Föräldrar oroar sig alltid för sitt nyfödda barns viktutveckling. En läkare kan konstatera att ett barn inte går upp tillräckligt i vikt och därför klassificeras som "underviktigt". Vad detta exakt innebär skiljer sig mellan olika läkare, men de flesta använder olika tillväxtkurvor och jämförelser för att bedöma barnets status. Tillsammans med föräldrarna försöker de sedan åtgärda tillståndet och hjälpa barnet att nå en normal vikt för sin ålder.
Det finns många orsaker till att ett barn inte ökar i vikt som det ska, och konsekvenserna av undervikt kan ibland bli långvariga och allvarliga. När en läkare tar anamnesen på barnet och dess föräldrar letar hen vanligtvis efter beteendemässiga eller genetiska orsaker till den svaga viktökningen. En noggrann genomgång av familjens sjukdomshistoria samt själva förlossningsförloppet kan ge värdefull information som förklarar barnets tillstånd.
En fysisk undersökning avslöjar oftast metabola, neurologiska eller mag-tarmrelaterade problem, men dessa är sällan orsaken till en långsam viktökning. D-vitaminbrist, som ibland kallas rakit, nämns emellanåt som en möjlig orsak till undervikt, men är i de flesta fall inte den verkliga förklaringen.
Ett barn som fortsätter att gå ner i vikt, eller som inte ökar i vikt i takt med sin ålder och kroppsbyggnad, kan drabbas av flera fysiska och psykiska hälsoproblem. Ett lågt kaloriintag kan leda till undermålig hjärnutveckling, försenad motorik och biologiska svårigheter. Ofta lider barnet av kolik och känner obehag. Det kan också vara överaktivt och ha svårt att lugna ner sig eller slappna av.
Underviktiga spädbarn drabbas dessutom av ytterligare komplikationer. De har ofta svårt att suga och klarar därför inte av amning, vilket innebär att de missar de vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som finns i bröstmjölk. Dessa måste då ersättas med tillskott. Underviktiga spädbarn har även ett svagare immunförsvar och är därför mer mottagliga för virus och bakterier.
Singaporesiska forskare rapporterade i ett nummer av British Medical Journal från 2002 att spädbarn med undervikt uppvisar över 20 procent fler psykologiska problem som vuxna än barn vars vikt legat inom normala percentiler. Barn som var underviktiga som spädbarn når dessutom sina utvecklingsmilstolpar senare än barn med normalvikt. Under skolåren har de svårare att koncentrera sig och kan sakna vissa sociala färdigheter.
Om ett barn inte går upp tillräckligt i vikt under flera månader, eller om det faktiskt går ner i vikt under denna tid, måste kraftfulla åtgärder vidtas – eftersom undervikt kan få långsiktiga effekter ända in i vuxen ålder. Genom att arbeta tillsammans med en psykolog, som kan hjälpa till att minska barnets stress, kan en nutritionist ta fram nödvändiga riktlinjer för att lösa problemet. Rätt valda mjölkersättningar och kosttillskott kan göra stor skillnad för barnets viktökning. Att tidigt etablera sunda matvanor är viktigt – både för den omedelbara viktutvecklingen och för barnets framtida hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online