Matfördelningen i världen är djupt ojämn. Medan vissa befolkningar lever i överflöd drabbas andra av undernäring och akut brist på mat. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) var cirka 925 miljoner människor undernärda världen över år 2010.
Nobelpristagaren i ekonomi Amartya Sen har visat att livsmedelsosäkerhet inte nödvändigtvis speglar en brist på näringsresurser. Den beror i stället på att människor saknar möjlighet att få tag på prisvärd mat, samt på en orättvis fördelning av tillgångarna. Att förändra den ojämna matfördelningen kräver därför åtgärder på flera plan: kartläggning av befolkningars behov och klimatförhållanden samt en smartare omfördelning av värdefulla resurser.
Börja med att bedöma de näringsmässiga behoven i olika regioner utifrån befolkningsstorlek och andra faktorer, exempelvis sjukdomsfrekvens samt andelen barn och gravida kvinnor. En sådan analys hjälper dig att identifiera både regioner där maten inte räcker till och områden där befolkningen konsumerar för mycket.
Miljöfaktorer som jordmånens bördighet och nederbörden avgör vilken typ av mat och vilka mängder som kan odlas i en region. Genom att identifiera ett jordbruksområdes styrkor och begränsningar blir det tydligt var resurser saknas och var matimport kan behövas.
Mat som produceras i ett visst område går inte automatiskt till den lokala befolkningen. I många utvecklingsländer exporteras en betydande andel av jordbruksprodukterna och säljs på internationella marknader. Undernäring och svält är dessutom vanligare i utvecklingsländer än någon annanstans. En sådan exportinriktad marknad kan skada den lokala befolkningens hälsa och näringsbehov, särskilt bland de allra fattigaste.
Många jordbruksmässigt bördiga regioner används inte för livsmedelsgrödor, utan för odling av produkter som inte går att äta. I Brasilien, ett land med alarmerande hög undernäring, ägnas enorma arealer produktiv mark – miljontals tunnland – åt grödor för biobränsle, på bekostnad av lokalbefolkningens möjlighet att odla mat. På samma sätt uppskattar FAO att över en miljon tunnland (drygt 400 000 hektar) av Afrikas produktiva jordbruksmark har lagts under tobaksodling.
Länder som Indien och Kina, som har de högsta nivåerna av undernäring i världen, hör samtidigt till världens allra största livsmedelsproducenter. Stöd därför politiska beslut som gör det möjligt för livsmedel att stanna kvar i de regioner där de produceras.
Som Amartya Sen påpekat är den främsta orsaken till den ojämna matfördelningen inte brist på mat, utan priser som gör maten ouppnåelig för världens fattigaste människor. Åtgärder som sänker kostnaderna – exempelvis subventioner eller förbättrad infrastruktur – kan göra stor skillnad.
Flera ideella organisationer och internationella institutioner driver effektiva program för att minska skillnaderna i matfördelning. Genom att bidra med pengar eller livsmedel kan du hjälpa till att åstadkomma den förändring som behövs.
En mer rättvis matfördelning handlar i grunden om kunskap, politik och engagemang. Genom att kombinera bättre data om verkliga behov med riktade insatser – från hållbar produktion till stöd till biståndsorganisationer – kan fler människor få tillgång till näringsrik mat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online