Fetma hos barn i högstadieåldern beror på en kombination av genetiska, beteendemässiga och miljömässiga faktorer. Barn som lider av fetma riskerar långsiktiga hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, besvär med ben och leder samt sociala och psykologiska svårigheter, exempelvis låg självkänsla och stigmatisering. Förekomsten av fetma bland högstadieelever har ökat under senare år. Skolorna kan spela en avgörande roll i arbetet mot barnfetma och för att främja hälsosammare livsstilar bland eleverna.
Fetma är ett växande problem bland högstadieelever. Ofta får barn i den här åldern inte den dagliga fysiska aktivitet de behöver, av olika anledningar. Utöver den låga aktivitetsnivån finns det i många skolor varuautomater som säljer chokladbitar och läsk till eleverna, och skollunchen består ofta av fettrik mat med lågt näringsvärde.
Högstadieelever tillbringar dessutom allt mer tid med tv-spel och television, vilket bidrar till ohälsosamma mellanmål. Det är vanligare att de tar en påse chips framför filmen än en tallrik med frukt eller grönsaker. Barn i den här åldern sover ofta för lite eller har oregelbundna sömnvanor. Sömnbrist ökar produktionen av hormonet ghrelin, som aktiverar hungermekanismen i hjärnan, samtidigt som den minskar produktionen av leptin, som signalerar till kroppen att man inte är hungrig. Dessa två hormoner samverkar för att balansera hunger och begär, och när de hamnar i obalans klarar kroppen inte av att motverka hungern – vilket resulterar i frekventa mellanmål.
Att erbjuda näringsriktig mat vid mellanmål och lunch främjar hälsosamma matvanor hos högstadieelever. Skolor som säljer läsk och sockriga snacks bör istället fylla sina varuautomater med vatten, juice och snacks med lågt sockerinnehåll. Lunchverksamheten bör utformas så att eleverna får en hälsosam lunch i rätt portioner, med hälsosamma och tilltalande alternativ. Uppmuntra även skolpersonalen att föregå med gott exempel och äta hälsosamt under arbetsdagen.
Högstadieelever tillbringar en stor del av veckan i skolan och i klassrummet. Barn i den här åldern behöver minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag, och hälften av den tiden bör få plats inom skoltiden. Skolor som inför ett dagligt program för idrott och hälsa, där fysisk aktivitet ingår både i klassrummet och på idrottslektionerna, ger eleverna möjlighet att röra på sig varje dag.
Alla elever är inte atletiskt lagda, men lärare kan kombinera klassrumsundervisning med fysisk aktivitet så att alla kommer till del. En naturvandring kan till exempel vara ett utmärkt sätt att undervisa om biologi och miljö samtidigt som eleverna rör på sig. Ge dessutom eleverna gott om raster så att de kan komma ut och vara aktiva under skoldagen. Genom dessa möjligheter lär sig högstadieelever att integrera fysisk aktivitet i sin vardag.
Den kanske viktigaste strategin som skolor kan anta för att bekämpa barnfetma är en plan för att utbilda elever, lärare och föräldrar. Skolor bör ha en utsedd samordnare som tar fram och upprätthåller en hälsopolicy för kost och näring samt idrott och hälsa, och som säkerställer att alla årskurser får kunskap om hälsosam kost och hälsosamma livsstilar. Högstadieelever bör förstå vad de stoppar i sig och hur det kan påverka dem senare i livet, så att de kan fatta välgrundade val.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online