Vissa myter är förvånansvärt svåra att bli av med, och myterna om socker är inget undantag. Trots vetenskapliga belägg för motsatsen lever flera långvariga missuppfattningar om socker kvar i allmänhetens medvetande. En del av förklaringen ligger i att samband ofta upplevs som orsakssamband, och att mediernas uppmärksamhet förstärker kopplingen mellan socker och olika hälsotillstånd. På så sätt kan förväntningar förstärka ett intryck som i grunden saknar vetenskaplig grund.
Här går vi igenom några av de mest utbredda sockermyterna – och vad forskningen faktiskt visar.
Det är en välkänd föreställning att barn som äter mycket socker blir rastlösa och hyperaktiva. Teorin bygger på att ett plötsligt blodsockerhöjning skulle kunna trigga överaktivitet hos vissa barn. Hur snabbt en livsmedel höjer blodsockret mäts med det så kallade glykemiska indexet (GI), där högre värden indikerar en snabbare omvandling till blodsocker. Men jämfört med många andra livsmedel, exempelvis bakad potatis, har socker bara ett måttligt GI.
En uppmärksammad studie från Vanderbilt University, som sammanfattade 23 dubbelblinda experiment, visade dessutom att socker inte påverkar varken beteende eller kognitiv prestanda hos barn. Studien omfattade både friska barn, barn med påstådd sockerkänslighet och barn med diagnostiserade hyperaktivitetsstörningar. Varken deltagarna eller försöksledarna visste vilka livsmedel eller drycker som innehöll socker respektive placebo, och resultaten bekräftade alltså inget samband mellan socker och hyperaktivitet.
Samtidigt utesluter studien inte möjligheten att en liten grupp barn kan reagera negativt på socker – men som allmän regel finns ingen vetenskaplig grund för myten.
I hälsokostbutiker och matbutiker trängs naturliga och ekologiska bruna sockersorter som gärna marknadsförs som mindre raffinerade och därför nyttigare än vitt strösocker. Men bortsett från några få spårämnen i melassen som finns i dessa ”naturliga” sockersorter är de så kallat nyttigare alternativen i slutändan fortfarande socker.
Alla sockertyper har bearbetats i olika grad, men de får samma effekter på kroppen som vanligt socker – oavsett om det kommer från sockerbeta eller sockerrör, oavsett om det är turbinadosocker eller fritt från tillsatser. Ur ett näringsperspektiv spelar alltså valet av sockersort en mycket mindre roll än den totala mängden socker du konsumerar.
Diabetes uppstår när kroppen antingen inte producerar tillräckligt med insulin eller när cellerna inte kan svara på insulinet. Eftersom insulin reglerar blodsockernivåerna leder insulinbrist eller insulinresistens till farligt höga glukosvärden i blodet.
Socker har ofta pekats ut som en huvudorsak till diabetes, men bilden är mer komplex. Vid typ 1-diabetes är generna den främsta orsaken till sjukdomens debut. Vid typ 2-diabetes bidrar i stället en kombination av ärftliga och livsstilsrelaterade faktorer. I det senare fallet kan fetma och kaloririka kostvanor öka risken – men det handlar om kalorier av alla slag, oavsett om de kommer från socker, fett eller komplexa kolhydrater. För stor mängd kalorier av vilket slag som helst kan vara skadligt. Socker i sig är alltså inte ensam bov, men överkonsumtion av totala kalorier ökar risken.
Redan i slutet av 1980-talet kopplades socker till skador på kroppens proteiner, vilket i sin tur ansågs öka risken för hjärt-kärlsjukdom och fetma. En senare studie från 2008 fann ett samband mellan ansamling av dessa skadade proteiner och premature åldrande hos människor, där reaktionen mellan sockerarter som glukos och delar av proteinmolekyler bildar dessa skadliga ämnen.
Men den glukos som kan vara så potentiellt skadlig kommer inte enbart från socker. Den kommer från enkla sockerarter, komplexa kolhydrater samt nedbrytning av protein och fett. Glukos kan även bildas utanför kroppen vid bearbetning av livsmedel. Dessutom kan kroppen helt enkelt inte göra sig av med glukosen, eftersom det är en avgörande energikälla för hjärnan och andra kroppsprocesser.
Att helt ta bort socker ur kosten löser alltså inte problemet med åldrande. Däremot kan en måttlig konsumtion i kombination med andra sunda levnadsvanor förbättra hudens chanser att behålla sin spänst och ungdomlighet längre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online