Epigenetisk kost handlar om hur näring påverkar våra geners uttryck. Grundtanken är att livsstilsval kan slå vissa genetiska anlag "på" eller "av". Detta synsätt på cancer påverkar inte bara strategier för förebyggande arbete, utan även nya sätt att behandla sjukdomen. Forskningen fokuserar idag främst på cancer, men teorin bedöms även vara tillämpbar på en rad kroniska sjukdomar samt på åldrandeprocessen som helhet.
Epigenetik studerar förändringar i genuttryck som inte beror på förändringar i själva DNA-sekvensen. Miljöfaktorer som kost, stress och kemikalier kan i stället påverka vilka gener som aktiveras eller tystas ner. Detta öppnar för möjligheten att rätt livsstilsval skulle kunna motverka en genetisk predisposition för sjukdom.
En av de första betydelsefulla studierna publicerades av Oregon State University och leddes av Rod Dashwood, chef för universitetets program för cancerkemoprotektion. Forskargruppen undersökte effekterna av broccoli och andra korsblommiga grönsaker, såsom grönkål, blomkål och brysselkål, samt deras potentiella inverkan på tjocktarms- och prostatacancer.
Experimenten visade att sulforafan, ett naturligt ämne som bildas när grönsakerna skärs eller tuggas, kan hämma tillgängligheten av genetiska anlag som annars skulle kunna leda till onormal cellaktivitet, det vill säga cancer. Resultaten har väckt stort intresse för hur kosten kan användas som ett verkligt skydd på molekylär nivå.
En studie från University of Utah jämförde effekterna av epigenetisk kost hos möss som fortfarande låg i livmodern. Möss som fick en kost rik på olika vitaminer – i nivåer som liknar dem i vanliga kosttillskott – mådde bättre senare i livet än sina genetiskt identiska syskon som inte fick samma näring.
Mössen som fick tillskotten under dräktigheten växte upp och blev övervägande friska, medan de övriga uppvisade en tydligare benägenhet att utveckla både cancer och diabetes. Studien pekar på att näringsmässiga val redan under graviditeten kan ha långtgående konsekvenser för avkomman.
Resveratrol, ett polyfenoliskt ämne som finns i rödvin, druvskal och vissa bär, antas också kunna påverka onormalt cellbeteende. Fram till hösten 2010 hade dock inga omfattande studier som bekräftar dessa effekter publicerats, och forskningen kring ämnet pågår fortfarande.
Epigenetisk forskning ger en spännande bild av sambandet mellan kost och hälsa: maten vi äter kan i princip påverka hur våra gener fungerar. Även om mycket återstår att bevisa, tyder resultaten hittills på att en kost rik på grönsaker, särskilt korsblommiga sorter, samt viktiga vitaminer och mineraler kan bidra till att förebygga sjukdom och främja långsiktig hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online