Amylos är en av de två former av stärkelse som ingår i växters kemiska sammansättning. Amylos utgör cirka 30 procent av växtstärkelsen, medan resten består av stärkelseformen amylopektin. Molekylstrukturen hos amylos är längre och uppbyggd av glukosenheter, vilket gör den svårare för människokroppen att smälta. I stora mängder kan den bidra till viktuppgång, men samtidigt fungerar den som en värdefull energikälla tack vare sitt kolhydratinnehåll.
De livsmedel som innehåller mest amylos är spannmålsgrödorna och produkterna som tillverkas av dem. Vete, ris, råg, korn och havre har alla höga halter av båda typerna av växtstärkelse, eftersom växterna lagrar stärkelsen som energi för sin tillväxt. Produkter baserade på dessa spannmål får därför på motsvarande sätt en hög amyloshalt – det är nämligen inte kostnadseffektivt för livsmedelsindustrin att försöka avlägsna den.
Grönsaker som växer under jorden innehåller jämförelsevis mer amylos än de som växer ovan jord, eftersom de har en tätare struktur än arter som mognar på grenarna. Potatis har det högsta innehållet av alla, särskilt om skalet äts med. Enligt GMO Compass har forskare dock lyckats genmodifiera potatis så att den enbart innehåller amylopektin, den stärkelseform som är lättare för kroppen att ta upp.
Även pastinaker, morötter och purjolök har ett högt amylosinnehåll.
Bananer är den frukt som har högst amyloshalt. Innehållet varierar mellan olika sorter, men gröna bananer innehåller klart mest stärkelse. Amylosen finns dessutom kvar i produkter gjorda på bananer, till exempel banankaka.
Eftersom amylos är en seg och resistent form av kolhydrat används den ofta som bindnings- eller stabiliseringsmedel vid livsmedelsproduktion. Den finns i såser och siraper, exempelvis majssirap, där den reglerar vätskans konsistens. Den används också i allt större utsträckning i syntetiska alternativ till naturliga tarmar, som korvskinn.
Eftersom amylos motstår nedbrytning i tunntarmen räknas den ofta som så kallad resistent stärkelse. Den passerar istället vidare till tjocktarmen, där den fungerar ungefär som fibrer och kan gynna de goda tarmbakterierna. Genom att kyla ner kokt potatis, ris eller pasta efter tillagning ökar dessutom andelen resistent stärkelse ytterligare, vilket ger en mer mättande måltid med ett lägre blodsockersvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online