Kromatografi är en laboratoriemetod som effektivt separerar enskilda komponenter i en blandning. Metoden bygger på hur stark affinitet varje komponent har till ett fast material, den så kallade stationära fasen, respektive till ett lösningsmedel, den rörliga fasen. Med vanliga hushållsprodukter kan du enkelt utföra en grundläggande variant av metoden, kallad papperskromatografi, för att separera olika livsmedelsfärger. Färgämnena vandrar upp genom ett filterpapper när lösningsmedlet sugas upp genom kapillärkraften. Här får du en enkel steg-för-steg-teknik för att lyckas med separationen.
Lös upp den färgade ytan från ett Skittles- eller M&M-godis i 1 ml vatten. Olika färger kan kombineras för att skapa en blandning av flera färgkomponenter som sedan kan separeras.
Klipp kaffefiltret till remsor som mäter 1 x 10 cm. Remsorna utgör den stationära fasen vid papperskromatografin.
Applicera en prick på cirka 2 mm av den färgade lösningen på filterremsan med hjälp av tandpetaren. Pricken ska placeras 1,5–2 cm ovanför remsans nederkant och vara tydligt synlig. Om pricken inte framstår tillräckligt mörk kan du applicera mer lösning efter att den första pricken torkat, samtidigt som du håller diametern på cirka 2 mm.
Häll isopropylalkohol i glaset till ett djup av 0,5 cm. Alkoholen fungerar som lösningsmedel och utgör den rörliga fasen. Glasets insidor bör hållas torra – överflödig alkohol på glasväggarna kan annars sugas upp i filterpappret under experimentet.
Sätt ner remsans nedre ände i alkoholen. Se till att den prickade ytan inte kommer i kontakt med vätskan. Alkoholen vandrar långsamt uppför pappret när det absorberas genom kapillärkraften. Ett lock eller en bit folie över glaset kan hjälpa till att minska avdunstningen av alkoholen.
Observera hur de enskilda färgerna separerar på filterpappret. Färgämnen med större affinitet till alkoholen rör sig snabbare än de som binds starkare till pappret. Med tiden blir de individuella färgerna tydligt synliga som separata band.
Ta bort filterremsan när alkoholfronten har nått till 1 cm från toppen. Lägg pappret platt på en ren yta och låt det torka. Separationen av färgerna syns även efter att pappret torkat helt.
Testa och jämför godis med olika färgade ytbeläggningar. Vissa godisfärger består av mer än ett livsmedelsfärgämne, vilket gör resultatet extra spännande. Att jämföra flera olika färger ger ett mer givande experiment.
Vill du fördjupa experimentet kan du prova att byta lösningsmedel, exempelvis använda vatten istället för isopropylalkohol, och se hur det påverkar hur snabbt färgerna vandrar. Du kan också testa godis från olika tillverkare och jämföra vilka färgämnen de innehåller. Notera gärna dina observationer efter varje försök – på så sätt kan du se mönster i hur olika färgämnen beter sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online