Enligt American Heart Association anses ett totalt blodkolestervärde under 200 mg/dL (cirka 5,2 mmol/L) vara friskt. Ligger ditt värde mellan 200 och 239 mg/dL klassas det som gränsvärde, medan en nivå på 240 mg/dL eller högre betraktas som förhöjt.
Om ditt blodprov visar gränsvärden kommer din läkare sannolikt att titta närmare på balansen mellan dina värden av LDL, HDL och triglycerider. Ibland kan de olika typerna av kolesterol nämligen balansera varandra, även om totalsumman ligger i överkant. För personer med verkligt höga nivåer – 240 mg/dL eller mer – är situationen dock annorlunda, och där krävs oftast åtgärder.
National Cancer Institute definierar kolesterol som "ett vaxliknande, fettliknande ämne som bildas i levern och finns i blodet samt i alla celler i kroppen". Trots sitt dåliga rykte är kolesterol alltså helt livsnödvändigt – problemet uppstår först när nivåerna blir för höga eller obalanserade.
LDL (low-density lipoprotein) kallas ofta det "onda" kolesterolet. När det finns för mycket LDL i blodbanan börjar det lagras i form av plack på artärernas väggar, vilket kan leda till åderförkalkning och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
HDL (high-density lipoprotein) är däremot den "goda" sorten. Dess uppgift i kroppen är att transportera kolesterol tillbaka till levern, där det bryts ner och lämnar kroppen. På så sätt fungerar HDL som kroppens egen rensningsmekanism.
När det gäller HDL gäller tumregeln: ju högre, desto bättre. Låga HDL-värden – under 40 mg/dL (cirka 1,0 mmol/L) för män och under 50 mg/dL (cirka 1,3 mmol/L) för kvinnor – innebär en förhöjd risk för hjärtsjukdom.
För LDL är målet istället ett lågt tal. Värden över 160 mg/dL (cirka 4,1 mmol/L) befinner sig i riskzonen och bör diskuteras med din läkare.
Intressant nog har friska HDL-nivåer hos äldre visats skydda hjärnfunktionen och bromsa den mentala åldrandeprocessen. Goda HDL-värden handlar alltså inte bara om hjärtats hälsa, utan även om att bevara minnet och tankeförmågan längre upp i åldrarna.
Många tror att triglycerider är en form av kolesterol, men det stämmer inte – triglycerider är en typ av fett. De hänger dock ihop: patienter med förhöjda triglyceridvärden har oftast också höga kolesterolnivåer. Därför mäter läkare alltid båda värdena för att få en helhetsbild av din fettrubbning.
Kroppen producerar själv allt kolesterol den behöver – i levern. Du behöver alltså inte få i dig kolesterol via kosten för att vara frisk. Det betyder dock inte att kostfetter är oviktiga; matens sammansättning påverkar i hög grad hur dina kolesterolvärden ser ut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online