På 1960-talet myntade fotobiologen Dr. John Ott begreppet "fullspektrum" för att beskriva elektriska ljuskällor som efterliknar det ultravioletta spektrumet i dagsljus. Solen är den enda källan till äkta fullspektrumljus, men tillverkare och forskare har arbetat i årtionden med att utveckla konstgjorda ljuskällor som så troget som möjligt härmar solljuset. Bland hälsofördelarna som kopplas till exponering för dagsljus och fullspektrumbelysning finns förbättrad synskärpa, högre produktivitet och koncentrationsförmåga samt flera psykiska hälsovinster.
Fullspektrumbelysning hjälper till att förbättra ögats förmåga att urskilja fina detaljer. Djupseendet förbättras och ögonen arbetar mer effektivt i naturligt ljus. Dessa faktorer ökar komforten vid arbete och minskar stressen i arbetsmiljön genom att göra visuella uppgifter fysiskt lättare.
Företag som är beroende av god synskärpa – exempelvis designstudios, tryckerier och butiker – kan ha störst nytta av att öka insläppet av dagsljus och övergå till fullspektrumljuskällor på arbetsplatsen.
Forskning bekräftar att naturlig fullspektrumbelysning ökar människans produktivitet och koncentration. En studie genomförd av Heschong Mahone Group i Sacramento, Kalifornien, omfattade 20 000 elever i Kalifornien, Colorado och Massachusetts under åren 1998 och 2002. Resultaten på standardiserade prov var upp till 26 procent högre bland elever som undervisades i byggnader som främst belystes av dagsljus, jämfört med de vars klassrum belystes av artificiella ljuskällor.
Människor reagerar starkt på växlingarna mellan ljus och mörker. De cirkadiska rytmerna styr sömn–vaken-cykeln, och andra kroppsliga funktioner följer liknande dygnsrytmer. Det gäller bland annat mental vakenhet, humör och immunförsvarets funktion. Exponering för fullspektrumljus är den viktigaste miljöfaktorn för att synkronisera dessa cykler.
Säsongsbunden affektiv störning, ofta förkortat SAD, drabbar vissa människor under vintermånaderna. Förekomsten ökar ju längre från ekvatorn man bor. I motsats till vad många tror beror denna form av säsongsdepression på det minskade dagsljuset under vinterns korta dagar – inte på kallare temperaturer eller mindre tid utomhus. Längre mörkerperioder och färre timmar dagsljus stör de cirkadiska rytmerna, och för vissa blir slutresultatet SAD. Symtomen brukar visa sig i senhösten och innefatta trötthet, förändrad aptit, rastlöshet samt känslor av nedstämdhet eller hopplöshet.
Behandlingen varierar, men innefattar vanligtvis mer exponering för fullspektrumljus, oftast genom lampor som är speciellt framtagna för ljusbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online