Oavsett om den kokas i kokosmjölk till den populära rätten Ginataang Kalabasa eller gräddas in i kakor med nötter och russin, är pumpa – eller kalabasa – en mångsidig del av det filippinska köket. Många känner till den smaragdgröna eller rostbruna grönsakens rikedom på vitaminer och mineraler. Men släng inte fröna – även de bär på värdefulla hälsofördelar.
Kalabasa (Cucurbita maxima Duchesne) är det filippinska namnet på pumpa, som odlas på Mindanao, i Cagayandalen och i olika delar av landet. Traditionella botemedel inkluderar bland annat pumpapasta mot giftiga insektsbett samt omslag mot tillstånd som magsår och bölder.
Grönsaken växer året runt men trivs bäst i varmt och torrt klimat. Fröna har en avlång form och är cirka 1,3 cm långa. Kalabasa förekommer i många färger, storlekar och former. Några välkända sorter är Batac och Davao Golden.
Kalabasa är en populär varmsäsonggröda bland filippinska bönder: den kräver minimal skötsel och liten ekonomisk insats men ger riklig skörd. Uppskattningsvis behövs 2 till 2,5 kg frön för att plantera en hektar (en ytenhet i det metriska systemet motsvarande 10 000 kvadratmeter eller 2,471 tunnland). Medelskörd per hektar ligger på 50 till 80 ton beroende på klimat, sort och skötsel, noterar Jesse Dagoon i sin bok "School Gardening and Vegetable Production".
Kalabasafrön planteras två till tre per grop, och en hektar rymmer ungefär 20 000 gropar. Efter sådd tar det fem till sju dagar innan fröna gror.
Kalabasa är en god källa till vitamin A och B. Enligt en gemensam studie från 2007 av Tufts University och Nutrition Center of the Philippines återfick en grupp filippinska skolbarn som regelbundet åt gula och gröna, karotenrika bladgrönsaker – däribland pumpa – sina låga vitamin A-nivåer tillbaka till normala värden.
Skotten och blommorna hos kalabasa innehåller järn, kalcium och fosfor. En studie från 2000 av forskare vid University of the Philippines visade att spinasterol, ett ämne i pumpablommor, minskade förekomsten av hudtumörer med mer än 55 procent.
Kalabasafrön är rika på essentiella fettsyror. De innehåller dessutom saponin, ett naturligt växtämne som sänker blodkolesterolet och hämmar cancerr celltillväxt. Som alternativ botemedel används fröets olja även som nervtonikum. Fröna kan malas till pasta eller pressas till vegetabilisk olja.
Fröna är urindrivande (de ökar urinutsöndringen) och används mot urinvägssjukdomar, samt fungerar som maskdrivande medel som hjälper kroppen att göra sig av med bandmask. I sin handbok från 1980, "Philippine Medicinal Plants in Common Use: Their Phytochemistry and Pharmacology", anger den medicinska antropologen Michael L. Tan att kalabasafrön kan beredas var för sig eller tillsammans med sockervatten eller mjölk.
Undvik att äta kalabasa om du genomgår njurbehandling. Enligt Filippinernas National Kidney and Transplant Institute kan intag av fosforrik föda orsaka hudklåda och försvaga njurfunktionen hos vissa individer. Rådfråga alltid läkare innan du konsumerar kalabasa om du är benägen för detta tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online