Mjölk som säljs för vanlig konsumtion innehåller inga konserveringsmedel. Det framgår av branschorganisationen Dairy Farmers of America. Istället hålls patogener och skadliga bakterier i schack genom en kombination av värmebehandling (pastörisering), kylförvaring och skydd mot ljus.
Dessutom är större delen av den mjölk som säljs till konsumenter homogeniserad, vilket innebär att fettkulorna finfördelas så att grädden inte separerar från mjölken. På så sätt hålls produkten färsk och jämn i konsistens helt utan kemiska tillsatser.
Konserveringsmedel förekommer dock i mjölkprover som tas inom ramen för besättningskontroller (så kallade DHI-prover, dairy herd improvement), där syftet är att analysera mjölkens kvalitet och djurens hälsa. När kylförvaring inte är praktiskt möjlig – till exempel vid långa transporter eller lagring innan analysen kan ske – krävs konserveringsmedel faktiskt enligt lagstiftningen i de flesta amerikanska delstater.
Det är viktigt att komma ihåg att flera av dessa ämnen är giftiga. Mjölk som innehåller konserveringsmedel är därför aldrig avsedd för mänsklig konsumtion – den används enbart för laboratorieanalyser.
Kaliumdikromat är ett billigt konserveringsmedel som har en karakteristisk färg, vilket gör att man direkt ser att det finns i mjölken. Ämnet sprids enkelt och jämnt genom hela provet. Å andra sidan är kaliumdikromat giftigt, tenderar att bryta ner fettet i proverna och förorenar dessutom avloppssystemet när proverna kasseras.
Bronopol är också ett prisvärt konserveringsmedel som lätt blandas ut i mjölkprover. Toxiciteten är låg, vilket gör det till ett populärt val. Nackdelarna är att bronopol måste förvaras under torra förhållanden och att det inte hindrar jäst från att växa i okylda prover.
Formaldehyd är billigt och sprids lika lätt i mjölk som de övriga ämnena. Trots detta bedömdes det som olämpligt för analyser av mjölkprover, eftersom det stör de elektroniska instrumentens fettmätningar och därmed ger opålitliga resultat.
Väteperoxid har låg toxicitet, är billig och blandas ut enkelt i mjölken. De främsta nackdelarna är att konserveringstiden är kort samt att ämnet inte ger proverna någon färg – vilket gör det svårare att se att mjölken är konserverad.
Den mjölk du köper i butiken är alltså fri från konserveringsmedel och skyddas istället av pastörisering, obruten kylkedja och skydd mot ljus. Konserveringsmedel används endast i provmjölk inom lantbrukets kvalitetskontroller, och då enbart när kylförvaring inte är möjlig. Denna mjölk ska aldrig drickas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online