Om ett ämne är hydrofobiskt löser det sig inte i vatten. Lipider är hydrofobiska eftersom de är opolära molekyler, medan vattenmolekyler är polära. Denna grundläggande skillnad i molekylstruktur förklarar varför exempelvis olja flyter på vatten i stället för att blanda sig med det.
Lipider är en grupp molekyler som omfattar fetter och oljor, vaxer, fosfolipider samt steroider (som exempelvis kolesterol) och andra besläktade föreningar. De spelar en avgörande roll i kroppen som energilagring, byggnadsmaterial i cellmembran och som signalsubstanser.
En polär molekyl kännetecknas av att två bundna atomer delar elektroner ojämnt. Detta skapar en positiv och en negativ ände inom molekylen. Polära molekyler attraheras endast av andra polära molekyler och är hydrofila – det vill säga vattenälskande – eftersom de kan lösa sig i vatten genom att bilda vätebindningar med vattenmolekylerna.
Opolära molekyler delar däremot elektroner jämnt och saknar positiva eller negativa laddningsändar. Eftersom de inte kan bilda vätebindningar med vatten attraheras de inte av polära molekyler. De kallas därför hydrofobiska – vattenavvisande – eftersom de inte löser sig i vatten.
Lipidmolekyler är hydrofobiska främst på grund av sin uppbyggnad. De består av långa kolvätekedjor på 18–22 kolatomer och innehåller endast en mycket liten mängd syre. Kolväten är opolära till sin natur, vilket innebär att hela molekylen blir opolär och därmed olöslig i vatten. Ju längre kolvätekedjan är, desto mer uttalad blir den hydrofobiska egenskapen.
Det finns dock undantag bland lipiderna. Fosfolipider, som bygger upp cellmembranen, är amfifila, vilket betyder att de både är hydrofila och hydrofobiska. De har en polär, vattenälskande huvudgrupp och två opolära, vattenavvisande fettsyresvansar. Tack vare denna dubbla natur kan fosfolipider bilda dubbelskikt som utgör grunden för alla cellers membran.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online