En matkänslighet, eller intolerans, är en överdriven fysiologisk reaktion på ett visst ämne i de livsmedel du äter. Ofta handlar det om ett glykoprotein, men du kan även vara känslig mot vissa livsmedelstillsatser. En matkänslighet skiljer sig något från en matallergi. Vid en allergi utlöses ett verkligt immunologiskt svar när det aktuella ämnet intas – antikroppar och histaminer frisätts i kroppen för att angripa den godartade ”inkräktaren”, vilket resulterar i en allergisk reaktion. Vid matkänslighet är reaktionen däremot antingen metabolisk eller individuellt betingad.
Celiaki, som är en intolerans mot gluten (ett naturligt förekommande protein i vete, korn, råg och havre), drabbar ungefär 1 av 113 personer i USA. Upp emot 95 procent av alla med celiaki går odiagnostiserade eller får felaktig diagnos.
Laktosintolerans, som inte ska förväxlas med mjölkallergi, drabbar upp till tre fjärdedelar av världens befolkning. Den kännetecknas av oförmågan att smälta laktos, det sockerämne som finns i mejeriprodukter.
Jästöverkänslighet, även känd som candida, påverkar upp till 35 procent av världens befolkning. Den tyds ofta av återkommande jästinfektioner, och ämnen som försvagar immunförsvaret kan utlösa en sådan infektion. Till skillnad från andra matintoleranser är jästkänslighet oftast övergående.
Symtomen vid matkänslighet är många och varierande och kan omfatta ett eller flera av följande: uppblåsthet, klåda, gasbildning, huvudvärk, illamående, förstoppning, diarré, trötthet, slöhet, muskel- eller ledvärk, irritabilitet, hudproblem som utslag, nässelutslag eller eksem, munsår, oförklarlig viktuppgång eller viktminskning, fertilitetsproblem samt nedsatt näringsupptag som kan leda till undernäringstillstånd som blodbrist (anemi).
De flesta matintoleranser och matallergier identifieras med hjälp av en metod som kallas eliminationsdiet. Processen innebär att man utesluter vissa livsmedel från kosten och följer sina symtom för att se om de avtar. Därefter introduceras livsmedlen systematiskt igen, medan kroppens reaktioner noggrant observeras, för att fastställa vilka livsmedel man är känslig eller allergisk mot.
Innan du påbörjar en eliminationsdiet bör du alltid rådfråga din läkare.
Börja med att skriva ner de symtom du upplever innan du utesluter några livsmedel. Under de kommande sju till 30 dagarna (eller tills symtomen avtar) ska du avstå från all mat som innehåller vete, korn, råg, havre, mejeriprodukter, ägg, nötter, soja, majs samt konserveringsmedel eller tillsatser. Det innebär att du behöver undvika takeaway- och snabbmat liksom de flesta bearbetade livsmedel. Läs näringsdeklarationerna mycket noggrant för att säkerställa att de inte innehåller något av de uteslutna ämnena, och för en matdagbok över vad du äter.
Tillåtna livsmedel kan bland annat vara färska grönsaker, frukter utom citrusfrukter, ris (och risprodukter som rismjölk) samt kött, med undantag för kor och skivat pålägg.
När symtomen har avtagit inleds återintroduktionsfasen, där de uteslutna livsmedlen förs tillbaka i kosten för att testa kroppens reaktion. Detta görs dock inte allt på en gång, utan ett livsmedel per dag. Två uteslutna livsmedel ska aldrig återintroduceras samtidigt. Exempelvis kan du dag 1 återinföra vete i kosten och notera eventuella symtom i din dagbok. Dag 2 utesluter du vete igen och återinför istället mejeriprodukter, och så fortsätter du tills alla livsmedel har testats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online