Blodsocker i kombination med insulin är kroppens främsta energikälla. När balansen rubbas – oavsett om blodsockret blir för högt eller för lågt – uppstår tillstånden hyperglykemi respektive hypoglykemi. Båda dessa tillstånd medför allvarliga medicinska risker, både på kort och lång sikt, inklusive krampanfall, koma och i värsta fall dödlig utgång.
Kolhydrater från maten omvandlas till glukos (blodsocker) i blodet. Bukspottskörteln reagerar genom att utsöndra insulin, ett hormon som binder till sockret och gör att det kan transporteras ut till muskler och organ. Där används glukosen som bränsle för att kroppen ska fungera optimalt.
Normala blodsockervärden ligger vanligtvis mellan 70 mg/dl och 120 mg/dl (milligram glukos per deciliter blod). Värden utanför detta intervall, särskilt över längre tid, bör diskuteras med en läkare.
Blodsockernivåerna stiger naturligt efter en måltid, och hur mycket de ökar beror framför allt på mängden kolhydrater i maten. Hos en frisk person återgår blodsockret till normala nivåer inom cirka två timmar efter ätandet. Hos en person med diabetes kan nivåerna däremot ligga kvar på upp till 180 mg/dl eller högre.
Alla kolhydrater påverkar inte blodsockret på samma sätt. De delas ofta in i två grupper:
Glykemiskt index (GI) är ett praktiskt verktyg som visar hur snabbt olika livsmedel höjer blodsockret. Genom att välja livsmedel med lågt GI kan man bättre hålla blodsockernivåerna stabila under dagen.
Det går enkelt att kontrollera sina blodsockernivåer hemma med en blodglukosmätare, som finns att köpa på apotek. Regelbunden mätning är särskilt viktig för personer med diabetes, men kan också ge värdefull insikt för den som vill förstå hur olika livsmedel påverkar just deras kropp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online