En triglycerid är en kemisk förening där en molekyl av alkoholen glycerol (HOCH2CH(OH)CH2OH) binder tre molekyler fettsyror till sig. Triglycerider utgör huvudkomponenten i både vegetabiliska oljor och animaliska fetter och fungerar som energireserver för växter och djur vid alla metaboliska processer.
Talgtriglycerider återfinns i talg – slutprodukten när ister, alltså rått fett från nöt eller får, har smälts, kokt, silats och kylts ned upprepade gånger.
Fetter är naturliga, organiska ämnen som inte löser sig i vatten. Eftersom de har lägre densitet än vatten flyter de ovanpå. Vid rumstemperatur kallas flytande fetter för oljor, medan de fasta formerna benämns fett eller smör – med smältpunkter som varierar beroende på den exakta kemiska sammansättningen.
I en process som kallas förtvålning bryts talgtriglyceriden ner med hjälp av natriumhydroxid. Därvid frigörs glycerolmolekylen och det natriumsalt som kallas natriumtalgat bildas – en av huvudingredienserna i den klassiska hushållsprodukten vi känner som tvål.
I City of London bildade så kallade oynters – talgsmältare – runt år 1300 Tallow Chandlers Company, ett skrå som bland annat tillverkade ljus av talg. År 1415 lystes Londons gator och hem upp av talgljus, och 1462 beviljade kung Edvard IV skrået full livery-status. Livery Companies i London är skrån som reglerar och övervakar de yrken de representerar.
Under de följande drygt 300 åren hade talget en stark ställning som industriell resurs. Även när spermaceti, paraffinljus, fotogenlampan och till sist elektriciteten övertog belysningsmarknaden fortsatte talget att leva kvar, framför allt inom tvåltillverkningen. År 1853 sänktes dessutom skatten på talg för att göra tvål mer tillgänglig – detta i folkhälsans intresse.
I dag är talget en eftertraktad råvara för produktion av biodiesel och andra oleokemikalier. Biodiesel, ett bearbetat bränsle framställt ur biologiska källor, utgör ett alternativ till fossilbaserade bränslen och används världen över – bland annat i USA, Österrike, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Italien, Malaysia och Sverige.
Omställningen till biodiesel medför visserligen miljörisker, exempelvis ökad avskogning och störningar i den ekologiska balansen. Den förväntade effekten på den globala uppvärmningen är dock betydande: utsläppen kan potentiellt minska med mer än 50 procent.
Det finns till och med goda nyheter när det gäller kostfetter. Fetter utgör byggstenar i cellmembran samt i hormoner och hormonliknande ämnen. De behövs för mineralupptag och för att kroppen ska kunna utnyttja essentiella fettsyror korrekt, och de fungerar som bärare av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. För att kalcium ska tas upp effektivt bör dessutom minst 50 procent av kostfettet bestå av mättat fett.
Mättade fettsyror stärker även immunförsvaret och bidrar till att skydda matsmältningskanalen mot skadliga mikroorganismer samt levern mot alkohol och andra gifter.
Vad ska vi då säga om rädslan för höga triglyceridvärden och deras antagna koppling till åderförkalkning, en av de ledande dödsorsakerna i det moderna samhället? Doktor Mary Enig, författare till "Nourishing Traditions: The Cookbook that Challenges Politically Correct Nutrition and the Diet Dictocrats", hävdar bestämt att mellan 1910 och 1970 – när hjärtsjukdom steg från att vara en sällsynthet till att stå för 40 procent av alla dödsfall – var det inte konsumtionen av mättade fetter som ökade.
Hon noterar: "Andelen vegetabiliska oljor i kosten, i form av margarin, fast matfett och raffinerade oljor, ökade med cirka 400 procent, medan konsumtionen av socker och processade livsmedel ökade med cirka 60 procent."
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online