Näringsvärdet hos ett livsmedel syftar på dess förmåga att försörja kroppen med de ämnen som behövs för att leva, fungera och växa. Kroppen förlitar sig på mat både som bränsle och som källa till de kemiska föreningar den kräver för att arbeta. Ju större variation av näringsämnen ett livsmedel innehåller, desto högre blir dess näringsvärde.
De sju huvudtyperna av näringsämnen är kolhydrater, fett, protein, vatten, fibrer, vitaminer och mineraler. De fem första räknas som makronäringsämnen, alltså näringsämnen som kroppen behöver i relativt stora mängder. Vitaminer och mineraler kallas mikronäringsämnen och behövs endast i mindre mängder.
Kroppen använder framför allt kolhydrater och fett som bränsle för att få den energi, eller de kalorier, som krävs för daglig aktivitet. De så kallade "goda fetterna" bidrar dessutom till friska kolesterolnivåer och hjälper till att reglera vissa hormoner. Fett utgör faktiskt hela 60 procent av hjärnans vävnad.
Proteiner är viktiga eftersom de utgör kroppens enda källa till essentiella aminosyror. Aminosyror beskrivs ofta som "livets byggstenar" och är nödvändiga för nästan alla funktioner i kroppen. Fibrer spelar också en stor roll i kosten eftersom de underlättar matsmältningen och hjälper till att upprätthålla goda kolesterolvärden. Vatten är slutligen grundläggande för allt liv – människokroppen består av 60 till 70 procent vatten.
De kemiska föreningarna i vitaminer och mineraler bidrar i hög grad till de bildnings-, tillväxt-, reglerings-, skydds-, reparations- och omvandlingsprocesser som kroppen utför för att bibehålla hälsan. Det finns många olika klasser av vitaminer och mineraler, och var och en har en unik funktion för att upprätthålla eller återställa kroppen. Om kroppen lider brist på något av mikronäringsämnena kan det leda till hälsoproblem.
Med det enorma utbudet av processade livsmedel på marknaden är det viktigare än någonsin att göra medvetna och hälsosamma matval. Idag är det lätt att hamna i en kost som är rik på kalorier men fattig på näring. Det är fullt möjligt att äta sig till övervikt och samtidigt vara undernärd.
Din kropp behöver mer än kalorier för att må bra. Den kräver ett stadigt och balanserat tillskott av alla näringsämnen för att fungera optimalt. Som människor behöver vi kunna få i oss näring utan att överlasta kroppen med kalorier. Livsmedel med högst näringsdensitet ger därför det största näringsvärdet.
Näringsvärdet kan mätas utifrån ett livsmedels näringsdensitet. Näringsdensiteten anger mängden näringsämnen i relation till antalet kalorier som livsmedlet innehåller. Det är i grunden en beräkning av kostnad kontra nytta, där "kostnaden" utgörs av kalorierna och nyttan av den näring som livsmedet levererar i övrigt.
Livsmedel som är relativt kalorisnåla men rika på mikronäringsämnen, fibrer, essentiella aminosyror och fleromättat fett betraktas som näringsdense och har därmed ett högt näringsvärde. Exempel på sådana livsmedel är grönsaker, frukt, bär, baljväxter, nötter och fullkornsprodukter – medan sötsaker, läsk och snabbmat ofta ger många kalorier men lite näring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online