Cellandningen är den naturliga metaboliska process där levande celler bryter ner en glukosmolekyl till vatten, koldioxid och energi. Energin lagras i form av adenosintrifosfat (ATP), som ofta kallas cellens "energimolekyl". Men denna nödvändiga process bildar även biprodukter som är viktiga för hälsan i små mängder – men som i överskott kan skada kroppen.
Under cellandningen bildas ämnen som kallas fria radikaler. Enligt ConsumerHealth.org är "fri radikal" ett samlingsnamn för varje atom eller grupp av atomer – till exempel en molekyl – som har oparade elektroner i sitt yttersta skal. Detta gör att fria radikaler ständigt söker efter en partner att binda till.
Förutom de miljontals fria radikaler som bildas genom cellandningen utsätts vi dessutom för extra radikaler via solljus, luftföroreningar, tobaksrök, bekämpningsmedel, strålning, kemoterapi och vissa läkemedel.
När det gäller fria radikaler handlar det oftast om att få för mycket av det goda. Vita blodkroppar använder fria radikaler för att bekämpa infektioner orsakade av bakterier och virus. I nyhetsbrevet Nutrition Reporter påpekar Jack Challem att fria radikaler också hjälper leverns cytokrom P-450-enzymer att avgifta farliga kemikalier.
Challem hänvisar även till Denham Harman, fil.dr., som lanserade den fria radikalernas teori om åldrande, och som teoretiserade att "kemiska reaktioner från fria radikaler troligen ledde till det första livet på jorden och därefter till arternas evolution genom att framkalla DNA-mutationer".
Ett överflöd av fria radikaler lägger grunden för allvarliga skador. När de söker efter andra molekyler att binda till kan de utlösa kedjereaktioner som skadar cellens beståndsdelar, bland annat cellmembranet och det deoxiribonukleinsyra (DNA) som finns i cellkärnan.
Utöver denna skada, som accelererar det normala åldrandet, har fria radikaler kopplats samman med en rad sjukdomar, däribland cancer, ateroskleros, diabetes och leversjukdom.
I en idealisk värld skulle fria radikaler hållas i schack av antioxidantiska enzymer som kroppen själv producerar, samt av de antioxidanter vi får i oss via välkända näringsämnen som betakaroten, bioflavonoider och vitaminerna C och E. Tyvärr får de flesta av oss inte i sig tillräckligt med antioxidanter genom kosten. Antioxidantrika livsmedel som blåbär, gröna bladgrönsaker och nötter är därför ett bra sätt att stärka kroppens försvar.
Du kan bidra till att motverka skadorna från fria radikaler genom att se till att din kost innehåller gott om antioxidanter och, vid behov, komplettera med kosttillskott. Men försiktighet rekommenderas – för mycket kan vara skadligt.
Challem påpekar att Harman varnar för att ett alltför högt intag av antioxidanter kan orsaka trötthet och muskelsvaghet. Alliance for Aging Research rekommenderar att man begränsar antioxiderande tillskott till 100–400 IE vitamin E, 200–1 000 mg vitamin C och 17 500–50 000 IE betakaroten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online