Hampfrön kommer från växten Cannabis sativa. Många förknippar hampa med marijuana, men det rör sig om två olika växter inom samma familj. Hampfröna innehåller inga psykoaktiva ämnen i nämnvärd mängd och har i stället länge använts som livsmedel och råvara tack vare sitt rika näringsinnehåll.
Hampfrön används ofta som kosttillskott eftersom de innehåller viktiga aminosyror och essentiella fettsyror som kroppen inte kan bilda själv. Fröna kan också groddas, och själva hempaväxten odlas bland annat för fiberproduktion.
Aminosyrorna och de essentiella fettsyrorna i hampfrön hjälper kroppen att hantera mättat fett samt fria radikaler i blodet. Verkan sker även på cellulär nivå, vilket bidrar till frisk hud och starkt hår. En ytterligare fördel är att hampfrön sällan utlöser allergiska reaktioner, vilket gör dem lättare att äta än många andra frösorter för känsliga personer.
Hampolja, hampmjöl och skalade hampfrön finns att köpa i hälsokostbutiker eller via postorder. Även produkter som innehåller hampfrö – exempelvis frysta våfflor, flingor och hampsmör – säljs kommersiellt. Många äter hampfröna råa, maler ner dem i maten, bakar in dem i muffins eller bröd, äter dem groddade eller brygger te och hampmjölk av dem.
Hampa har också ett brett spektrum av industriella användningsområden, bland annat vid tillverkning av papper, plast och textilier. Växten anses vara miljövänlig eftersom den lättare kan återvinnas än trä och dessutom växer snabbt utan stor behov av bekämpningsmedel.
Ett vanligt missförstånd är att hampa skulle vara olagligt att odla överallt på grund av sitt släktskap med marijuana. Historiskt krävdes tillstånd från den amerikanska narkotikamyndigheten DEA, med stränga säkerhetskrav som stängsel, vakter och hundar. Sedan 2018 års jordbrukslagstiftning (Farm Bill) är dock odling av industrihampa med låg THC-halt legal i USA under licens. I Kanada har hampaodling varit laglig sedan länge, vilket gjort landet till en ledande producent.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online