E-vitamin är ett essentiellt, fettlösligt vitamin och en av kroppens mest kraftfulla antioxidanter. Till skillnad från många andra fettlösliga vitaminer lagras E-vitamin inte effektivt i kroppen, vilket innebär att det behöver tillföras regelbundet genom kosten eller via kosttillskott.
Många experter bedömer att människor bör få i sig 200–1200 IE (internationella enheter) per dag, trots att den amerikanska rekommendationen endast ligger på 12–15 IE. En långvarig brist kan få allvarliga konsekvenser för hela kroppen, framför allt för hjärt- och kärlsystemet samt för reproduktionsorganen.
Vanliga tecken på E-vitaminbrist är trötthet, anemi, nedsatt viljestyrka och välbefinnande, håravfall, skador på centrala nervsystemet samt problem med ben och tänder. Bristen gör också kroppen mer infektionskänslig och har kopplats till muskelsvaghet (muskeldystrofi), högt blodtryck, höga kolesterolvärden och stroke.
Efter långvarig brist kan ytterligare besvär uppstå, exempelvis matsmältningsproblem, magsår, tjocktarmscancer, cystisk fibros och blockeringar i gallgångarna.
E-vitamin spelar en avgörande roll för ett fungerande reproduktionssystem. Långvarig brist kan bidra till missfall och ofrivillig barnlöshet. Hos män kan bristen ge upphov till förstorad prostata, impotens och sterilitet.
Barn som föds med E-vitaminbrist drabbas ofta av anemi, svullna ögon, stela ben, glansig hud och låg födelsevikt.
Två av E-vitamins viktigaste uppgifter är att bidra till bildningen av nya röda blodkroppar och att skydda de befintliga. Vid järnbristanemi klarar kroppen inte av att producera tillräckliga mängder hemoglobin. En samtidig E-vitaminbrist förvärrar problemet, eftersom de röda blodkropparna då bryts ner snabbare än normalt.
Vissa experter rekommenderar upp till 200 mg E-vitamin tre gånger dagligen tillsammans med mat för att förebygga eller vända utvecklingen av anemi.
E-vitamin är nödvändigt för ett väl fungerande immunförsvar. Forskning visar att långvarig brist kraftigt ökar risken för cancer, särskilt bröstcancer och cancer i munhålan. Vitaminet stärker i princip alla delar av immunsystemet och samverkar med spårämnet selen för att bilda antikroppar.
Studier indikerar att personer med brist på dessa näringsämnen löper betydligt större risk att insjukna i infektionssjukdomar – och att de dessutom återhämtar sig långsammare från sjukdom.
Den mest stabila formen av E-vitamin är den naturliga varianten d-alfa-tokoferol, där 1 mg motsvarar 1,49 IE. I blandade tokoferoler är omräkningsfaktorn 1 mg till 1,1 IE. Den syntetiska formen (dl-alfa-tokoferol) har endast 30–60 procent av den biologiska verkan som den naturliga formen.
Kroppen tar upp E-vitamin bäst när det intas via munen i tablett- eller kapselform, men en mindre mängd kan även absorberas genom huden när vitaminet appliceras som olja.
Eftersom kroppen varken producerar eller lagrar E-vitamin i större mängder är en varierad och näringsrik diet avgörande. Bra källor är bland annat solrosfrön, mandel, hasselnötter, vetgroddolja, vegetabiliska oljor, avokado och gröna bladgrönsaker. Äter du regelbundet av dessa livsmedel minskar risken för brist avsevärt – och ger kroppen det antioxidantsskydd den behöver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online