
Salt är ett naturligt konserveringsmedel som använts inom hemkonservering i tusentals år. I dagens kommersiella livsmedelsproduktion används dock ytterligare ämnen för att förlänga produkternas hållbarhet under transport från lager till återförsäljare. Dessa ämnen är godkända av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA), men deras säkerhet för människors hälsa har ifrågasatts.
Antimikrobiella medel är en typ av konserveringsmedel som hindrar tillväxten av vissa mögel-, jäst- och bakteriearter. De vanligaste är ättiksyra/acetatsalter, bensoesyra/bensoat, citronsyra, fumarsyra, väteperoxid, mjölksyra, nitrater, nitriter, parabener, fosfater, propionsyra, natriumklorid, sorbat/sorbinsyra och sulfiter. Av dessa ifrågasätts två när det gäller säkerheten, trots att de förekommer i många livsmedel.
Nitriter och nitrater används för att förhindra tillväxt av bakterier som orsakar botulism, samt som färgförstärkare i köttprodukter. Aminer är en typ av ammoniakmolekyler som finns i de flesta livsmedel. När nitrater kommer i kontakt med dessa molekyler reagerar de och bildar nitrosaminer. Samma mönster upprepas med nitriter och amider, men resultatet blir då nitrosamider. Både nitrosaminer och nitrosamider är cancerframkallande.
FDA förbjuder användning av sulfiter i livsmedel som är rika på tiamin (vitamin B1), eftersom sulfiter förstör detta näringsämne. Dessutom har miljontals personer som lider av astma rapporterat överkänslighet eller allergiska reaktioner mot sulfiter. Symtomen varierar från lätta till allvarliga och omfattar nässelutslag, magvärk, andningssvårigheter, anafylaktisk chock och till och med dödsfall.
En annan form av konserveringsmedel är antioxidanter. Många naturliga livsmedel har antioxidantegenskaper som gör dem hälsosamma i kosten, eftersom antioxidanter hjälper till att skydda kroppens celler mot fria radikalers skadliga effekter. Antioxidanter som används som konserveringsmedel har dock en annan uppgift: de hindrar livsmedel från att härskna eller missfärgas och minskar vitaminförluster. Exempel på sådana antioxidanter är askorbinsyra, citronsyra, BHA, BHT, propylgallat, TBHQ, tokoferoler, lecitin, gummi arabicum, THBP, tiodipropionsyra, dilauryltiodipropionat och glycin.
BHA skyddar livsmedel mot lipidoxidation, vilket får fetter och oljor att härskna, och används även som konserveringsmedel i flingor. Studier har visat att BHA kan orsaka tumörer i frammage och lever hos vissa laboratoriedjur. I studier där djur utan frammage användes orsakade ämnet däremot ingen cancer.
BHT fungerar på samma sätt som BHA genom att skydda livsmedel mot lipidoxidation. Studier visar att BHT i sig inte är giftigt, men att det i kombination med andra ämnen kan utveckla giftiga egenskaper. Det finns fortsatta farhågor kring BHT:s koppling till skador på genetiskt material och röda blodkroppar, nedsatt njur-, lever- och hjärnfunktion samt utlösning av symtom vid kemisk överkänslighet.
Konserveringsmedel som godkänts av FDA för bruk i små mängder blir ifrågasatta när de flesta livsmedel vi konsumerar innehåller dem. Även om enskilda produkter bara innehåller spårmängder gör den sammanlagda exponeringen att det inte längre kan betraktas som obetydligt. Läs därför alltid produktetiketter, lär dig känna igen tveksamma ingredienser och var medveten om vilka effekter dessa ämnen kan ha på din hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online