Mat som påstås öka hjärnkraften marknadsförs flitigt, men kan man verkligen äta sig till ett bättre fungerande sinne? Forskningen tyder på att det inte bara handlar om matval – livsstilsvanor spelar minst lika stor roll för att hjärnan ska fungera optimalt.
Hjärnan behöver glukos för att fungera, och det behövs förvånansvärt mycket av det. Hjärnan utgör bara två procent av kroppsmassan, men kräver hela 20 procent av kroppens kaloriintag för att arbeta ordentligt. Vill du maximera din hjärnkapacitet måste du därför hantera dina blodsockernivåer – vilket kan vara knepigt.
Äter du för mycket socker stiger blodsockret kraftigt och du blir slö och groggy. Äter du för lite socker försämras hjärnfunktionen också. Att hitta rätt balans handlar inte enbart om kosten, utan även om att hålla metabolismen i trim genom motion, eftersom ämnesomsättningen avgör hur effektivt kroppen bearbetar socker.
Kroppens effektiva användning av glukos beror på fysisk aktivitet. Regelbunden motion – oavsett om du simmar, springer, promenerar, odlar i trädgården eller städar hemma – förbättrar kroppens insulinkänslighet. En kropp med effektiv metabolism använder glukos till muskel- och hjärnaktivitet och drabbas därför inte av de skarpa toppar och dalar som överskottssocker i blodet orsakar.
Blodsockret är som högst en till två timmar efter en måltid. Genom att äta mindre, mer frekventa måltider bestående av måttliga mängder komplexa kolhydrater (fullkorn och frukt), nyttiga fetter (som de i olivolja, nötter, fisk och avokado) samt magra proteiner (fisk och grillad kyckling) undviker du att blodsockret svänger kraftigt – och hjärnan håller sig stadigt fokuserad.
Högbearbetade kolhydrater (raffinerat socker) får blodsockret att skjuta i höjden, varefter hjärnfunktionen lider av det efterföljande blodsockerfallet. Fler nyligen gjorda studier visar dessutom att feta livsmedel (transfetter, rött kött, smör) orsakar en kortvarig nedgång i hjärnfunktionen, möjligen eftersom fettrik kost kan utlösa insulinresistens, vilket gör kroppen mindre effektiv till att utnyttja glukos.
Eftersom hjärnfunktionen är beroende av god cirkulation kan livsmedel som stödjer ett hälsosamt blodflöde – och håller blodkärl och nervhöljor friska – gynna både tankeförmåga och minne. Hälsosamma växtfetter som linfrön och linolja, valnötter, olivolja och andra omega-3-fetter passar perfekt, liksom oljor från kalltvattenfisk såsom lax eller torsk. Undvik däremot fett från nötkött, kyckling och fläsk samt friterad mat.
B-vitaminer stödjer signalsubstansernas funktion. Folat (folsyra) och kolin är former av B-vitaminer och finns i ägg, fisk, mjölk och fullkorn. Kosttillskott med B-vitaminer kan också hjälpa.
Antioxidanter är viktiga. Mörkt färgade frukter och grönsaker (spenat, blåbär, röda äpplen, körsbär) innehåller höga halter antioxidanter, vilka visats skydda hjärtmuskeln, blodkärl, nerver och näthinna mot skador.
Växterna ginkgo biloba och ginseng marknadsförs ofta som hjärnstimulerande. Och faktiskt – det stämmer att ginkgo gynnar hjärnfunktionen. Hur då? Den innehåller höga koncentrationer av kraftfulla antioxidanter (flavonoider) samt ett ämne som heter terpenoid, som vidgar blodkärlen och minskar blodplättarnas klibbighet.
Ginseng å andra sidan har, trots flera goda egenskaper, inte kunnat visa någon pålitlig effekt på hjärnfunktion och minne.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online